Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.

I dag var jag hos Transportcenter i Täby för att serva Storforden. Jag har haft den i drygt ett år och jag tänkte att det i alla fall var dags för ett oljebyte. Den är värd lite omsorg efter att ha släpat runt på de där bamsedäcken ett tag nu, tänker jag. 

Medan jag väntar kommer en trevlig säljare fram. Onödigt att nämna kanske. Säljare som kommer fram är sällan otrevliga. I alla fall inte till en början. Han sa att han hade läst min senaste krönika där jag faktiskt luftar om det inte är dags att byta ut bamsebilen till något mer praktiskt.

– Ja jo så är det ju såklart, sa jag. Det börjar bli jobbigt med alla parkeringsböter då lastplatser är det enda jag får plats på.

Han frågade snällt vad jag var ute efter och jag insåg att även om jag älskar Forden är kravlistan på en ny ganska tydlig. Jag ska komma ner i garaget på Täby centrum så jag slipper stå ute och frysa på grund av att bilen är för hög och bred, jag ska få plats på en hyggligt normal parkeringsplats, den måste vara tuff och cool så att jag ser tuff och cool ut när jag kommer åkande.

Jag är inte redo för el än så det ska gå att tanka. Gärna V8 så jag får tanka ofta sa jag med ett tillgjort skratt. Hundarna måste få plats. Bra om det finns lite lastutrymme också. Jag vill inte ha en sån skattebombbil heller. Vägrar betala 25 K om året i skatt. Det var nog alla krav jag hade.

Perfekt sa han, vi har precis fått in en som passar dig perfekt här. Bilen han visar mig är en helt ny Dodge Ram, Black Edition. En pickis alltså. Igen. Det gjorde mig faktiskt lite glad, jag gillar Ram, förutom att jag gav en till min pappa för ett par år sedan så har jag haft en eller två tidigare. De nya är förutom stora och maffiga galet bekväma att åka i.

Vi testade en i ”Förnuft och Känsla” för ett par år sedan. Då sågade jag pickisgrejen lite, tänk vad man kan ändra sig. Nu älskar jag dem. Jag gav den dock bra betyg redan då. Tusen mugghållare, tusen usb-uttag. Trådlös laddning där man kan se telefonen medan man laddar. Komforten tål att nämnas igen. Galet bra. Bra ljud också, låter faktiskt riktigt mulligt.

Men skatten då? Ingen fara, den går på etanol, skatten är under 3 000 kr per år. Just den regeln kan man tycka vad man vill om men nu är det så, och jag utnyttjar det gärna då jag tycker de nya fordonsskatterna är ett jäkla skämt. 

Efter en fyra minuter lång diskussion som mestadels handlade om jag hade råd eller inte så lugnade säljaren mig på sedvanligt Göta kanalvis. Jag hade tydligen råd. Det räckte för mig. I ärlighetens namn så blev den billigare än jag trodde trots en hög prislapp, därför är jag förvånad att diskussionen höll på så länge som fyra minuter. 

Så istället för en lånebil under servicetiden blev det en ny Dodge Ram. Kul va? Forden ska nu servas upp och ställas på försäljning. Nästa ägare av den får en av de coolaste bilarna jag haft. Men så som jag använder den så funkade det inte riktigt. Jag vet att det var ungefär 600 personer som sa det till mig innan jag köpte den.

Men nu funkar inte jag så riktigt. Jag vill gärna göra mina egna misstag. Jag har gjort många och kommer att göra många fler. Tiden får utvisa hur det går med den här. Men nu ska jag njuta ett tag av lite nybilslukt.