Rond 4: Miljö
Dieseln utmanar bensinarna

De orenade avgasutsläppen under kallstart är det största miljöproblemet vintertid. Och bränsletörsten ökar också.
  Två dieselbilar – Audi och BMW – mot fyra bensinare. Är miljöronden på förhand körd för dieslarna?
  Inte självklart, när vi talar låga temperaturer och många mil utanför tätorterna. En modern dieselmotor har en kort upprikningsfas under kallstarten, och släpper sitt sot i mer finfördelad form – en fördel för naturen men knappast för människans lungor.
Så snabbt blir de
avgasrenade vid -24 grader
s
rätt blandn
lagkrav
Chrysler
4
7
Mercedes
2
14
Saab
4
8
Volvo
6
10
Tid det tar för bensinarna att nå rätt blandningsförhållande och komma under lagkraven.
  Skillnaden i avgasutsläpp är sensationellt stor mellan Audis sexcylindriga direktinsprutare med vanlig fördelningspump och BMW:s nya sexa med högtrycksinsprutning (Common rail). Ett belastningsprov med Audi resulterar i sotpartikelnivåer på knappt hälften av lagkravet, medan BMW-dieseln blott släpper ut en tjugondel av lagkravets nivå!
  Den för bilstorleken extremt låga dieselförbrukningen (i låga temperaturer ofta 40 procent mindre än motsvarande bensinmotor) ser också till att mildra de möjliga samvetsbetänkligheterna för dieselägaren.
  Bensinbilarna utsattes för ett kallstartprov på tomgång i minus 24 grader, där vi tog hänsyn till två nivåer; när motorn reglerade ner till lambda 1 och när lagkraven är uppfyllda.
  Mercedes V6-motor var både bäst och sämst, den nådde lambda 1 redan efter två minuter men krävde 14 minuter innan avgaserna var rena. Andra motorer, som Chrysler, hängde kvar längre med ett rikt blandningsförhållande och fick igång katalysatorn snabbare.
  Vilket som är att föredra är inte enkelt att exakt veta, men Chrysler och Saab bör ha näsan före Mercedes och Volvo i kallstartfrågan. Chryslerns stora bränsletörst gör dock ändå att den tappar en av stjärnorna.

Rond 3: Ljus/sikt
Svenska bilar alldeles lysande
  Med gasurladdninglampor och avancerade reflektorteknik har utvecklingen av strålkastarna tagit flera kliv framåt.Det kan inte vara en tillfällighet: Svenska Saab och Volvo har de bästa helljusen. Saabs helljus är så effektivt att man luras tro att bilen har ett par rejäla extra fjärrljus monterade.
  Dessutom är de svenska bilarna ensamma om att ha riktig strålkastartorkning, vilket gör att man kan utnyttja det fina ljuset fullt ut.
  BMW har nu fått gasurladdningslampor som standard, vilket ger den ett förbluffande halvljus. Tyvärr skitas täckglasen ner och försämrar snabbt ljusflödet, och dessutom ger den skarpa övergången mellan ljus och mörker bländningsproblem för ögonen. Bra torkare och spolning, tack.
  Mercedes har också gasurladdningslampor som dock skickar iväg ett ljus som är lite mjukare i konturerna, och därmed vänligare för ögonen.
  Bra torkare och spolare även här.
  Audi A6 har ett i detta sammanhang ganska mediokert ljus, och därtill tillkommer vissa problem med nedskitning av sidorutorna.
  Ändå är Audis problem bara en viskning jämfört med hur snabbt en Chrysler 300M muras igen utmed sidorna. 300M är ett designobjekt värt att beundra, men designen skapar också eländiga siktförhållanden på slaskiga svenska vintervägar. Spolarbehållaren är alldeles för liten och munstyckena felriktade.
  Ljuset är – med stor marginal – sämst i sextetten. Det kan vi utan att darra på stämman säga utan att ens ha mätt strålkastarnas ljusstyrka i labbet. I USA har aldrig ljuset varit av hög prioritet.
  Och tydligen inte heller bakåtsikten...

Poäng i varje rond - och slutbetygen