Ett märkligt beteende uppdagades också i och med införandet av kontrollbesiktning: många bilägare valde i stället att skrota sina fordon i panik, eller ta sina fordon ur trafik, helt enkelt då de var rädda att få ett underkänt fordon.
Frågan är bara vad som är bättre – att ta sitt fordon ur trafik eller få det underkänt i en kontrollbesiktning?
Nåja. Återkommande besiktning var på tal redan tidigare och antogs i riksdagen i maj 1963, under ansvar av kommunikationsminister Gösta Skoglund. Dåvarande statsminister Tage Erlander berömde honom.
”Skoglund gjorde det hårda förarbetet, som möjliggjorde högertrafikomläggningen 1967. Sin självständighet och sitt mod visade han när han införde bilbesiktningen, som många varnade för. Man menade att vi skulle förlora alla möjliga val, om vi förhindrade fattiga människor att köpa gamla uttjänta bilar. Numera anser nog alla att det var en viktig trafiksäkerhetsreform som han arbetade fram”, skrev Tage Erlander, enligt Bilprovningen.
Ansvaret föll på AB Svensk Bilprovning och tiden de fick på sig var ett och ett halvt år. På denna tid sattes agendan för 133 anläggningar och personal anställdes och utbildades.
Inledningsvis omfattades endast bilar som var fem år eller äldre. Totalt utfördes cirka 430 000 kontrollbesiktningar det första året varav 30 procent underkändes. En procent av fordonen som besiktigades fick körförbud.
Enligt Bilprovningens pressmeddelande ska en ”känd motorjournalist” ha uttryckt sig lite klumpigt, just då som det infördes.
– Bilprovningen ser ut att bli en av de präktigaste skandaler man sett på många år i Sverige, ska motorjournalisten ha sagt, enligt pressmeddelandet.
Resten är som sagt, historia. Har du några besiktningsminnen som sticker ut? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!