I morgon torsdag kan vi ha ett nytt hastighetsrekord för elbilar. Då satsar den ABB-konstruerade elbilen e-motion på att knäcka det gamla världsrekordet som lyder på 394 km i timmen.
”Vi hoppas bli den första elbilen som spränger rekordet 300 mph (483 km/h)”, säger föraren av bilen, Mark Newby. För att officiellt slå det FIA-registrerade rekordet måste ABB-bilen köra två vändor med mer än 405 km/h över distansen 1.000 meter.
Rekordförsöket körs i Nevada-öknen i USA, där många hastighetsrekord satts tidigare. Är vädret inte tillräckligt bra på torsdagen, görs ett nytt försök på fredag. 
Elbilen e-motion har redan visat prov på imponerande acceleration vid prover i Storbritannien, där man lätt nått 237 km/h på en sträcka av 914 meter, vilket betyder att man slagit det gamla inofficiella rekordet för elbilar i England på 224 km/h.
E-motion är en 10 meter lång, 76 cm bred och 60 cm hög skapelse, byggd av aluminium och kolfiber. Den drivs direkt av två elmotorer på vardera 50 hästkrafter, matade från 52 stycken 12-volts bly-syra-batterier. 600 volt likspänning omvandlas i ABB:s elektroniska styrsystem till växelström, och den totala effekten som når de bakre drivande hjulen motsvarar 500 hästkrafter – lika mycket som en 7-liters V8-motor i Chevrolet Corvette.
För att förhindra överhettning i motorerna kyls de av åtta stycken 24-volts sensorstyrda fläktar. Dessa håller motortemperaturen under 180 grader, som är max arbetstemperatur.
Det ABB-konstruerade motorstyrsystemet bygger på att motorerna ger fullt vridmoment från stillastående och upp till över 483 km/h. Detta är möjligt genom att motorerna är direktkopplade till drivhjulen. Andra eldrivna rekordförsöksbilar har haft reduktionsväxlar. Det ger snabbare acceleration i början, men i högre fart mattas fartökningen. ”Det svagheten har inte vårt system”, säger Frank Griffith, en av ABB-konstruktörerna bakom det helelektroniska ”gasreglaget”.
Bakom utvecklingen av rekordbilen e-motion ligger många timmars simulering av rekordförsöket. Bland annat har man simulerat rullmotstånd, luftmotstånd och batteriernas urladdningskurva.
”Vi använder två fyrkanaliga dataloggar av samma typ som används vid Formel 1-tävlingar. En logg registrerar vad som händer ettusen gånger i sekunden, och den andra lite långsammare för att ge en tendensbild av skeendet. På så vis kan vi steg för steg kunnat förbättra bilens prestanda”, säger Frank Griffith.
