Extraljus. Modern teknik har gjort extraljusen mindre, tillräckligt små för att passa på moderna bilar. Men lyser de små lika bra som stora extraljus? Och vilket ljus är bäst? Vi har testat!
Text och foto: Pär Brandt.
 |
Moderna bilar har ont om plats för stora extraljus. Men även de små ljusen kan ge en väsentlig förbättring av nattsynen.
|
Men med krav på design, luftmotstånd och annat modernt tjafs så är stora extraljus ungefär lika hippa som en hockeyfrilla. Såvida man inte bor norr om Gävle, då väger det praktiska behovet av god nattsyn mycket tyngre än fåfänga krumbukter.
Tillverkarna av extraljus har insett behovet av bättre upplysning i ett mindre format. Numera finns det en uppsjö av små, nätta och modernt designade extraljus. Frågan man ställer sig är förstås om dessa smarta hightechprodukter verkligen är lika bra som en rejäl Big Knick eller Luminator? Det ska vi ta reda på!
Vi har valt ut nio små extraljus i varierande storlekar. Som jämförelse mellan smått och stort har vi lagt till Hellas storsäljare 3000 FF, i det nya ”blå” utförandet som sägs vara extra bra i snörök och dåligt väder.
Direkt ser man att storleken faktiskt har betydelse. Stora extraljus ger en räckvidd som de små aldrig kommer i närheten av. Men de små ljusen har en god förmåga att ge en bred – ibland mycket bred – ljusbild på kort och medellång distans.
Som bilförare har man oftast mer nytta av att se vad som sker 100 – 200 meter framför bilen, jämfört med de få gånger då man har en helt rak väg som sträcker sig 500 – 1 000 meter bort.
Det vanligaste sättet att beskriva ljusbilden på extraljus är med en datormodell, där man simulerar fram hur långt ljuset räcker. Ett teoretiskt mätsätt som mest är intressant för helikopterpiloter.
Vi har istället valt att fotografera (och mäta) ljusbilden på en tavla och ute på vägen. Ljusstyrkan är mätt med en Hagner S1 Photometer vid spänningen 13,10 volt. Mättavlan är uppbyggd efter en mätnorm från Bosch, där avståndet mellan punkt 9 och 10 motsvarar 25 meter på 100 meters avstånd från bilen. Mättekniken är samma som vi använde i testet av H4-glödlampor i förra numret.
Ljusvärdet är det uppmätta styrkan i lux, dividerat med tio. Storleken på sifforna är egentligen inte så viktig, utan det är skillnaderna mellan extraljusen som man ska titta på.
Bilden av mättavlan avslöjar direkt hur teknikerna valt att bygga upp ljusbilden, och hur väl de lyckats. Idealet är att ha en horisontellt bred och stark ljusbild med en tydlig mittkärna som förmår att lysa långt.
Om ljusbilden sprider mycket ströljus uppåt och nedåt är det oftast bortkastat. Allt för mycket ljus nära bilen kan dessutom vara störande, då ”ljusfläckar” har en tendens att dra till sig blicken.
 |
Testredaktörn ställer in en av ljusramperna.
|
Undantaget är de två ljusramperna, som även har fotograferats med alla lamporna lysande.
Ljusvärdet som anges uppe i vänstra hörnet är tänkt som ett referensvärde, för att snabbt jämföra strålkastarna. Noterbart är att värdena för ljusramperna visar att man ökar ljusstyrkan väsentligt genom att använda fler lampor, men att det inte blir den mångdubbla effekten som man kanske tror. Huvudsakligen ökar ljusbildens bredd och styrka i ytterkanterna.
Xenontekniken är ett ljustekniskt genombrott som erbjuder mycket högre ljusstyrka än halogen, trots en liten reflektor. Tyvärr är tekniken ännu så länge dyrbar och några väsentliga prissänkningar inom de närmaste en till två åren verkar inte trolig. Synd, för xenon är det som gäller om man vill kombinera litenhet med hög ljusstyrka.
I bilhandeln är extraljus något av en ”lockvara”. Priserna som angetts i testet kan därför vara betydligt lägre när någon kampanj pågår. Då ska man passa på.
I det här testet har vi inte satt ut några stjärnbetyg, eftersom varje bilägare själv måste ställa sig frågan vad som är snyggt, praktiskt och ekonomiskt genomförbart. Valet blir alltid väldigt individuellt.
Med det här testet som grund borde det däremot inte vara svårt att välja den ljusbild och den strålkastare som passar bil och plånbok bäst. Men spara en slant till monteringen. Ett snyggt och stabilt monterat extraljus med rejäl kabeldimension och relä kan bli en god hjälp vid nattkörningen. Däremot blir man bara förbannad på extraljus som vibrerar eller ständigt ändrar inställning.
De stora tillverkarna har färdiga monteringssatser för de vanligaste bilmodellerna. Ett klokt tillval som spar monteringstid. Är man inte händig själv och vet en del om bilars elsystem är det klokast att låta en erfaren yrkesman utföra monteringen.
Eftersom vi inte har kattens goda syn behövs det hjälp från bra extraljus. Då ska man inte ta några genvägar utan göra ett bra val och en snygg montering. Säkerhet måste få kosta.
Se testresultaten här!
