Thomas Berggren analyserar konsekvenserna av att både Suzuki och Subaru nu dragit sig ur rally-VM.
I dystra tider får man ofta dystra besked och bekräftelsen från Subaru att de drar sig ur rally-VM 2009 är en käftsmäll för sporten som heter duga. Det är ungefär samma valör på detta meddelande som om Ferrari plötsligt hade sagt att man följer Hondas exempel och slutar tävla i Formel 1.
De röda bilarna från Maranello har sedan 50 år utgjort själva kärnan, ryggraden i Formel 1 och de blå bilarna från Subaru och Prodrive som körts av Ari Vatanen, Markku Alén, Colin McRae, Richard Burns, Carlos Sainz, Juha Kankkunen, Tommi Mäkinen och Petter Solberg har sedan tjugo år varit det det nav som hela rallyvärlden snurrat kring.
Subaru har stått för det enda trygga och bestående i rally-VM. Olika rally-team och biltillverkare har kommit och gått men Subaru har alltid funnits där och märket har byggt hela sin försäljning på robusthet, fyrhjulsdrift samt erfarenheterna från rally-VM.
Med Subaru borta ur VM (klicka här för att läsa om Subarus avhopp) känns det osökt som om Rally-VM är på väg att haverera – trots att två tillverkare, Citroën och Ford, officiellt förklarat att de stöder VM och att de kommer att tävla i normal omfattning under 2009.
Fyra rallybilar, tänker någon. Det blir ett tunt startfält och frågan är om det räcker för VM-värdighet. Men vi får inte räkna bort stora internationella rallyteam som Kronos, Stobart med flera och de rallybilar som kört VM i år kommer sannolikt inte stå i garaget och damma nästa säsong.
Tvärtom, vi kommer med hygglig säkerhet kunna räkna in ett femtontal WRC-bilar i nästa års VM. Privat finansierade satsningar med många av de förare som kör idag – en av dem kommer säkert vara Per-Gunnar Andersson, en av de hetaste unga förarna just nu. (Läs om Suzukis avhopp här)
Låt oss därför inte säga att Subarus avhopp är en katastrof utan kalla det istället en strukturrationalisering, för det är just vad det handlar om. Ansvaret för tävlandet i rally-VM är på väg att glida biltillverkarna ur händerna. Vi är på något mystiskt sätt, hjälpta av den ekonomiska härdsmältan som kallas finanskris, på väg tillbaka i historien. Till en tid då privata garage-team körde VM med litet eller inget stöd från tillverkarna.
Rallysporten håller på att förändras – flera skulle säga till det bättre – och biltillverkarna kommer inte inom överskådlig tid att få styra sporten så totalt som de gjort i två decennier.
FIA har nu chansen att ta tillbaka initiativet från nyrika bildirektörer som iskallt allokerade några hundra miljoner dollar av marknadsföringspengarna till ett skräddarsytt projekt med sikte på att att köpa/vinna rally-VM.
När bilförsäljningen går ner hoppar biltillverkarna av motorsporten ty de är inte med i F1-VM, rally-VM, Nascar eller DTM för att de älskar sporten. De är med av det enda skälet att deras styrelser vill att de ska sälja fler bilar och när försäljningskurvorna rasar struntar de helt enkelt i sporten. Ingen har råd att vara sentimental när siffrorna i bokslutet skriker illröda.
Istället blir det alla de personer som älskar sporten för dess egen skull som driver den vidare. Kanske i mindre format och kanske i andra former. Men likafullt vidare och utvecklingen stannar aldrig.
Motorsporten i allmänhet och rallysporten i synnerhet har dock mycket kvar att göra innan sporten blivit miljörätt och ekonomiskt sund igen. För vi har just levt igenom en hysterisk, nästan sinnessjuk period av biltillverkarslöseri – jag behöver väl inte påminna om F1-sportens fullständigt totala brist på verklighetsförankring rent ekonomiskt.
Rally-VM har aldrig levt lika slösaktigt som F1, det är kanske räddningen. Nu är sporten emellertid illa ute. Ändå tror jag att ur denna ekonomiska härdsmälta kommer en sundare rallysport att resa sig och köra vidare.
Även om det tar några år innan farten är där igen.
