Drivmedelspriserna i Sverige fortsätter mot nya rekordnivåer. I veckan passerade riktpriset på bensin 19 kronor per liter för första gången, och dieseln kostar mer än 21 kronor. Bensinpriset har stigit med omkring 30 procent på ett år. Samtidigt räknar experter med att priserna kommer att fortsätta stiga framöver.
Den främsta orsaken till detta är att världsmarknadspriset på råolja har skjutit i höjden. Den så kallade Brent-oljan, som är ett viktigt riktmärke, kostar nu omkring 90 dollar per fat – knappt 60 procent mer än för ett år sedan. Att dollarn har blivit starkare jämfört med kronan har också betydelse här.
Men en annan viktig orsak är den svenska reduktionsplikten, som tvingar bränsleleverantörerna att gradvis blanda ut det fossila bränslet med mer och mer så kallat förnybart bränsle. Eftersom biodrivmedel är dyrare än det fossila alternativet driver detta upp priserna ytterligare.
Det dyra bränslet har fått flera riksdagspartier att komma med förslag som ska lindra prisökningen. Moderaterna vill exempelvis lägga 7 miljarder på sänkt bensin- och dieselskatt, medan Vänsterpartiet har föreslagit riktade lättnader för landsbygdsbor. Enligt högeroppositionens budget, som röstades igenom förra året, ska bränsleskatten sänkas med motsvarande 50 öre per liter den 1 maj i år.
I veckan kom även Centerpartiet med förslag som ska göra det ”billigare att vara miljövän på landsbygden”. Partiet vill bland annat höja reseavdraget och dieselnedsättningen för lantbrukare. De föreslår också sänkt skatt på det inblandade förnybara bränslet, vilket enligt dem skulle sänka dieselpriset vid pump med en dryg krona per liter redan vid halvårsskiftet den 1 juli i år.
Problemet med förslaget är att det i så fall skulle ske i strid med gällande EU-regler som säger att fossila och förnybara drivmedel ska beskattas likadant.
Sverige har under många år haft specifika undantag från EU:s regler som gör att höginblandade biodrivmedel som E85, HVO100 och biogas är skattefria i Sverige. Detta gäller dock inte när biobränslet blandas in i den vanliga bensinen och dieseln – då ska det förnybara bränslet beskattas på samma sätt som det fossila enligt gällande EU-lagar.
Lagar som Centerpartiet nu vill gå emot.
– Vi tycker att Sverige ska utmana EU och gå före och så fort som möjligt ta bort skatten på den förnybara inblandningen. Vi vill att det ska vara billigare att vara miljövän, säger Annie Lööf till Dagens Nyheter, och fortsätter:
– Jag har svårt att se att EU-kommissionen skulle agera mot Sverige om vi gjorde så här. Jag tycker att det är rimligt att Sverige är föregångare.
Men Ebba Tamm, produkt- och miljöspecialist på Drivkraft Sverige, är skeptisk.
– Det går inte, och det vet de om. Det skulle vara ett fördragsbrott, säger hon.
– Det är inte Centerpartiet som tar risken, det är aktörerna på marknaden som skulle få ett otillåtet statsstöd som de sedan blir återbetalningsskyldiga för.
Centerpartiet verkar hoppas på att EU snart ska ändra på sina regler. I en intervju med Svenska Dagbladet säger Annie Lööf att EU har ”tänkt om”, och att det ”egentligen bara är en byråkratisk process som återstår”. Men den byråkratiska processen är ingenting att rycka på axlarna åt, menar Ebba Tamm.
– Det handlar om att få energiskattedirektivet på plats. Det kommer absolut inte ske till halvårsskiftet och det är extremt optimistiskt att tro att det kommer vara på plats den 1 januari 2023, säger hon.
För att få igenom direktivet krävs nämligen att samtliga av EU:s medlemsstater ska godkänna det.
– Det finns utmaningar här. Vi provade 2011, det gick inget bra, nu provar vi igen. Att tro att det skulle vara på plats till nästa år är väl optimistiskt.
Varför Centerpartiet går ut och säger att deras förslag ska träda i kraft redan i sommar kan Ebba Tamm inte svara på.
– Jag vet inte. Det får du fråga dem om, säger hon.