Spelar det någon roll för dig vilka ägare som faktiskt står bakom byggandet av den bil som du just äger och kör? Eller den tidning eller det media du väljer att informera dig i?
Gunnar Dackevall resonerar om värdet av rätt partners.

Känns det bättre och tryggare för dig att en branschjätte med gigantiska resurser står bakom som leverantör än ett mindre,

kanske mer entusiastdrivet gäng med smalare men också spetsigare kompetens?
Knappast något annat ämne väcker i alla fall så mycket debatt på vår hemsida. Hur kommer framtida spekulanter på Jaguar- och Land Rover-bilar påverkas av det faktum att ägandet snart flyttas från Detroit till Delhi? Och hur känner du som redan kör någon av märkena inför den nya laddning av varumärket som ägarbytet medför?
Ett närliggande exempel är Aston Martin, vars frigörelse från mamman Ford kom som en befrielse för alla Aston-ägare som nu kan se sitt märke i händerna på ett litet, dedikerat team med stor kompetens när det gäller märkets kärnvärden.
För Ferrari har det däremot inte varit en nackdel att finnas i Fiat-huset, annat under den mest besvärliga perioden för företaget då man lossgjorde märket från den sjunkande Fiatmamman för att kronjuvelen inte skulle följa med i djupet. Nu när man åter är på fast mark så har man också knutit ihop banden igen. Ferrari tar inte imagemässigt stryk av en italiensk ägare, men hur hade det sett ut om GM hade tagit över Fiat, som planerna var i slutet av 1990-talet? Det hade knappast varit till gagn för imagen hos italienarnas premiummärken.
För Bentley har resan i Volkswagenhuset varit en kommersiell jättesuccé. Tempot i produktutvecklingen som har blivit möjligt med storkoncernens resurser har överskuggat allt annat. Detsamma gäller naturligtvis Lamborghini, där fördelarna med att få tillgång till Audis utvecklingsavdelning vida överskuggar alla eventuella frågetecken kring varumärkets italienska äkthet och renhet.
Saab och Volvo har aldrig varit laddade med så mycket unika och exklusiva värden så att de har tagit stryk imagemässigt av sitt amerikanska ägande. Här har snarare värderingen av ägandet baserats på hur man konkret har bedrivit produktutvecklingen under sina nya ägare.
Däremot kan det få en vital betydelse för Volvo om Ford vill sälja till en kinesisk tillverkare, där industrin inte har lyckats visa att man är förmögna att bygga med samma kvalitet som Västvärlden och Japan. Om Ford bedömer att det är enda utvägen så bör Volvo AB rycka ut för att skydda sitt varumärkes kvalitetsvärden.
Kanske är franchising något att överväga för Volvo AB i ett framtida scenario? Man hyr ut Volvologgan tillsammans med en strikt brand-book som definierar kärnvärdena till olika, mindre eller större tillverkare som skräddarsyr bilar som passar hemmamarknaderna som hand i handsken.
Då kan man både åtnjuta det globala varumärkets stjärnglans och den lilla organisationens snabba steg.
Så jobbar vi förresten själva här i Sverige med biltidningarnas starkaste globala varumärke. En liten svenskägd och entusiastdriven organisation med spetskompetens som har draghjälp av ett stort internationellt varumärke. I dagarna förstärker vi ägandet med en rejäl resursboost från ett av nordens största förlagshus, Hjemmet Mortensen, som även ger ut auto motor & sport i Norge.
Därmed har vi nu alla de nödvändiga bitarna på plats; det internationella nätverket kring auto motor & sport och resurserna i ett nordiskt storförlag i ryggen på den lilla snabbspringande organisationen som levererar det spetsiga innehållet.
En perfekt kombo tycker vi. Kanske nåt för bilindustrin att ta efter…