Vätgas och bränsleceller var i ropet för tio år sedan men har hamnat i skuggan av hybridmodeller och batteridrivna elbilar. Men som det sagts så många gånger förut finns det inte en enda motorväg bort från de fossildrivna förbränningsmotorerna. För att åstadkomma långsiktigt hållbara alternativ gäller det att använda flera vägar med effektiv miljöteknik – däribland bränsleceller.
I början på året kunde vi berätta om att Mercedes, Renault/Nissan och Ford tillsammans ska utveckla framtidens bränsleceller (klicka för att läsa mer). Även Volvo tittar på bränsleceller och i Norge bygger man 20 nya mackar för vätgas.
Idag är det dags att tillkännage nästa radarpar inom bilindustrin: GM och Honda ska arbeta ihop för att utveckla framtidens bränsleceller. Tillsammans anser man sig vara ledande inom forskningsområdet då företagen skickat in mer än 1.200 patentansökningar för bränslecellteknik.
”Det här samarbetet bygger på Hondas och GM:s styrkor som ledande utvecklare av vätgasdriven bränslecellsteknik,” säger Dan Akerson, GM:s ordförande och koncernchef.
”Vi är övertygade om att detta är det bästa sättet att utveckla denna viktiga teknik, som har potential att bidra till att minska beroendet av olja och etablera hållbara transporter.
”Av alla tekniker med låg miljöpåverkan är det bränslecellsdrivna fordon som har flest fördelar vad gäller räckvidd och tankningstid om man jämför med konventionella drivna bilar,” säger Takanobu Ito, vd och koncernchef för Honda Motor Co Ltd.
”Honda och GM vill öka utvecklingstakten av den här viktiga tekniken. Genom samarbetet kommer vi att skapa ett avancerat system med stor kapacitet som dessutom kommer att vara överkomligt i pris.”
Bränslecellsteknik har potential att möta många av de stora utmaningarna som bilar står inför: petroleumberoendet, utsläpp, effektivitet, räckvidd och tankningstider. Bränsleceller kan drivas med förnybar vätgas från källor som till exempel vindkraft och biomassa.
Det enda utsläppet från bränslecellsfordon är vattenånga. Dessutom kan bränslecellsfordon ha en räckvidd på upp till 65 mil, tankas på så lite som tre minuter, och framdrivningstekniken kan användas på små, medelstora och stora fordon.
Energitätheten i vätgas är relativt låg i förhållande till volym, men vikten är låg (cirka en tiondel av luft) däremot åker vikten upp när man räknar in de kraftiga och skrymmande gastankarna till vätgasen.
De problem som gör att bränsleceller ännu inte nått ut på allvar till vanliga konsumenter rör bland annat själva infrastrukturen för vätgas som bränsle. Att bygga fabriker för storskalig vätgasproduktion, transportera denna ut till mackarna och göra nya påfyllningspumpar kräver enorma investeringar.
