Många ägare av laddbara bilar upplever en frustration över att laddplatser ibland är blockerade av bilar med förbränningsmotorer. Ibland sker detta av misstag, men det finns också en växande rörelse som kallas ICEing (Internal Combustion Engine).

ICEing innebär att personer med förbränningsbilar helt enkelt ställer sig och blockerar laddbara bilar i syfte att jävlas och förhindra laddning. Men kan de göra detta utan att riskera parkeringsböter? 

Kort sagt: Nej, man får inte parkera en förbränningsbil på en laddplats. Inte heller en hybrid utan möjlighet till extern laddning, exempelvis Toyota Prius eller Lexus hybridmodeller. Vilken påföljd som riskeras är upp till varje kommun att bestämma.

Hur vet man vad som är en laddplats och inte?

En laddplats definieras av att det finns en skylt för parkering tillsammans med tilläggsskylten T-24, som är den som markerar laddplats. Det räcker alltså inte med att det finns möjlighet till laddning, genom exempelvis ett motorvärmaruttag, för att platsen ska definieras som en laddplats.

I Trafikförordningens tredje kapitel, paragraf 54 står följande: ”På en laddplats får endast fordon som kan laddas externt med elektrisk energi för fordonets framdrivning parkeras eller stannas.” 

Kör man en bil som kvalar in på ovan nämnda definition får man nyttja laddplatser. Det gäller alltså elbilar och laddhybrider. Man behöver alltså inte ladda sin bil för att parkera på laddplatsen. 

Vad gäller på privat mark?

Det man ska komma ihåg är att definitionen av en laddplats med parkeringsskylt och tilläggsskylt endast gäller på allmän plats. På privat mark har markägaren själv mandat att välja vilka regler som ska gälla. Andra skyltar än Transportstyrelsens kan mycket väl användas för att påvisa vad som är en laddplats.

På samma sätt blir det då också upp till markägaren att bestämma om det ska vara förbjudet att parkera en förbränningsbil på denna laddplats.