Bonus/malus-systemet är tänkt att vara självförsörjande för att inte stimulera en ökning av antalet fordon. Omställningen till eldrift går fortare än regeringen vågat hoppas på, vilket ger obalans i systemet.

Som vår systersajt Recharge tidigare rapporterat om är klimatbonus-pengarna för 2022 redan tingade av sålda bilar. Regeringen behöver skjuta till extra pengar i klimatbonuskassan för att klara av alla utbetalningar. 

Därför görs justeringar av malusskatten som planerat. Bilar som registreras från och med den 1 juni 2022 får högre malusskatt. För de allra flesta blir det 1.730 kronor mer om året i skatt. 

Gränsen för att betala malusskatt sänks från 90 gram koldioxid/km till 75 gram. Dessutom sänks gränsen då man betalar extra mycket från 130 gram till 125 gram.

Så här har vi räknat: Sänkt nedre gräns med 15 gram (15 x 107 kr) + sänkt övre gräns med 5 gram (5 x 25 kr) = 1.730 kronor

Höjningen beräknas ge 0,21 miljarder extra i skatteintäkt 2022, 0,55 miljarder 2023 och slutligen 0,91 miljarder årligen.

Malushöjningen täcker inte underskotten i kassan för klimatbonus

Problemet är att klimatbonuskassan har ett underskott på cirka 4 miljarder bara för 2022. Regeringen har ännu inte sagt något om hur de ska få fram de utlovade pengarna.

Ronny Svensson: Kommer bilköparna att få sina bonuspengar, Annika Strandhäll?

2023 sänks klimatbonusen från 70 till 50 tusen kronor, men det räcker inte lång både utbudet av elbilar och viljan att köpa elbilar ökar.

Regeringen skriver i sin proposition att bonus/malus-systemet hela tiden övervakas och att en kontrollstation ska genomföras våren 2023 för att se om det finns obalans som måste rättas till.

Personer som på grund av funktionsnedsättning inte kan välja en bil med låga utsläpp av koldioxid kan komma att få kompensation inom systemet för bilstöd.