Kriget i Ukraina har skapat stora prishöjningar på den globala oljemarknaden. Den så kallade Brent-oljan passerade tillfälligt 139 dollar per fat på måndagen – den högsta siffran sedan 2008.

Det här har fått priserna på bensin och diesel att skena i motsvarande grad och på onsdagen passerade bensin- och dieselpriserna 23 respektive 28 kronor per liter.

Sedan dess har marknaden svängt igen. På onsdagen signalerade Förenade Arabemiraten och Irak att de både vill och kan öka sin oljeproduktion, vilket fick råoljepriserna att störtdyka. Dessa länder är medlemmar i oljekartellen OPEC, som genom att gemensamt kontrollera sin produktion har mycket stort inflytande över världens energitillgångar.

Efter detta sjönk de svenska drivmedelspriserna kraftigt på torsdagen. Diesel sänktes med 1,65 kronor till 26,57 kronor litern, och 95-oktanig bensin sänktes med 80 öre till 22,54 kronor.

Trots detta ligger de svenska drivmedelspriserna kvar på väldigt höga nivåer. Dieselpriset har stigit med 64 procent jämfört med för ett år sedan, och bensinen har blivit 43 procent dyrare under samma period.

Bortsett från högre råoljepriser beror detta också på den så kallade reduktionsplikten, som tvingar leverantörerna att blanda ut det fossila bränslet med förnybara alternativ i stigande grad fram till år 2030. Eftersom förnybart bränsle är dyrare, och eftersom skatten inte är lägre på det inblandade biobränslet, driver detta upp priserna vid pump.

Efter den senaste skärpningen av reduktionsplikten den 1 januari i år ska diesel och bensin bestå av 30,5 respektive 7,8 procent förnybart bränsle. I samband med detta steg dieselpriset med en dryg krona per liter.

Den senaste tidens höga bränslepriser har fått många att kräva statliga insatser. På tisdagen föreslog Moderaterna en tillfällig sänkning av drivmedelsskatten som ska sänka dieselpriset med fem kronor litern vid pump. Omkring 38 procent av dieselpriset och 50 procent av bensinpriset utgörs av skatt, enligt Ekonomifakta.

Så kommer reduktionsplikten att öka