Regeringen och Sverigedemokraterna lovade inför valet att sänka inblandningen av dyrbart biobränsle i bensin och diesel till EU:s miniminivå för att på så vis sänka priserna ute vid pumparna. Kort efter valet blev det dock klart att sänkningen av den så kallade reduktionsplikten inte skulle vara möjlig förrän 2024.
Inte heller den andra delen av regeringens utlovade prissänkning gick som väntat. Regeringen har sänkt energiskatten med 6,7 miljarder kronor 2023, något som vid pump kommer att ge en sänkning på endast 14 öre per liter för bensin och 41 öre för diesel efter nyår.
Alternativen: backa eller betala mångmiljardbelopp
Nu avslöjas nästa bakslag för regeringen. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter sitter man nu ”fast i en rävsax” och har bara två val: antingen sänka reduktionsplikten långt mindre än partierna utlovat eller köpa utsläppsrätter för mer än 20 miljarder till 2030 för att inte bryta mot EU:s utsläppskrav.
– Regeringen har nog lovat saker som man inte riktigt förstod vad de innebar, säger en källa till DN.
Reduktionsplikten är avgörande för att Sverige ska nå sina klimatmål. Enligt uträkningar gjorda av Energimyndigheten kommer en kraftigt ökad försäljning av elbilar i landet inte att vara tillräcklig för att få ned utsläppen från vägtransporterna.
Enligt DN undersöker regeringen nu ”i tysthet” det första alternativet för att undvika miljardsmällen.
– Det regeringen har annonserat är att vi ska sänka reduktionsplikten till EU:s lägsta nivå och nu tittar vi på hur vi kan genomföra det på bästa sätt, säger miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TV4-nyheterna.