Hoppa till innehåll

Söderlind: Älskar Dagens Nyheter oljan?

Etanol är ett dåligt bilbränsle. Det har Dagens Nyheter under det senaste året hävdat i en mängd undersökande artiklar, intervjuer och ledarstick.Man kan fråga sig varför. Tyvärr är mycket i etanolrapporteringen starkt vinklat och dessutom fel.DN räknar medvetet ut milkostnader som missgynnar etanolbilar.DN väljer att inte redovisa den koldioxidminskning som etanolbilarna medför.DN låter endast tillverkare […]

Etanol är ett dåligt bilbränsle. Det har Dagens Nyheter under det senaste året hävdat i en mängd undersökande artiklar, intervjuer och ledarstick.
Man kan fråga sig varför.

Söderlind: Älskar Dagens Nyheter oljan?

Tyvärr är mycket i etanolrapporteringen starkt vinklat och dessutom fel.
DN räknar medvetet ut milkostnader som missgynnar etanolbilar.
DN väljer att inte redovisa den koldioxidminskning som etanolbilarna medför.
DN låter endast tillverkare som inte har etanolbilar på sitt program komma till tals.
DN väljer att ”glömma bort” att ett högt inköpspris har inverkan på privatekonomi.
DN väljer att inte räkna ut att det lönar sig att köra en
Flexifuelbil på etanol, jämfört med bensin.
DN vilseleder indirekt läsare till att tro att den etanol som används i Sverige är tillverkad av majs och vete – den sämsta sortens etanol som konkurrerar med matproduktion och har lågt energivärde.
Jag kommer nu gå igenom detta punkt för punkt.

Det finns inget tvivel om att etanol kan tillverkas på dåligt vis, liksom på bättre vis, och samma sak gäller för journalistik.
Dagens Nyheter hade i lördags en jämförelse mellan alla miljöbilars driftkostnader. Huvudnyheten på framsidan var: ”Etanoldriven miljöbil är dyrast att köra.”
Tyvärr blir det nu ganska många detaljer som måste studeras, men häng med, det är värt att gräva.
DN gjorde helt rätt när man räknade upp etanolbilarnas förbrukning med 40 procent, men ”glömde” att räkna upp förbrukningen på bilarna som går på bensin eller diesel. Varför?
Självklart är DN:s motorjournalister kunniga, och vet detta – men man valde att ”mörka” för att förstärka sin tes att etanolbilar är dåligt.
auto motor & sport har sammanställt 600 tester av nya bilar och i snitt drog bilarna 17 procent mer än vad den så kallade ECE-siffran säger.
Alltså borde även miljöbilarna som går på bensin/diesel ha räknats upp.
Räknas förbrukningen för Toyota Prius upp med 17 procent ökar. Driftkostnaden från 6,20 kr/mil till 6,91 kr/mil.
Är det här en ekonomiartikel, vars syfte är att vägleda läsarna till det mest ekonomiska miljöbilsköpet är man tyvärr snett ute.
DN väljer att inte informera om att en Toyota Prius kostar 252.900 kronor, medan exemplevis en Ford Focus för etanoldrift kostar 173.000 kronor.
Är man intresserad av kronor är det intressant att veta att man (enligt DN:s premisser) måste köra 26 år för att spara in prisskillnaden.
Vilken ekonom vill då utnämna Toyota Prius som billigaste miljöbilen?
Vad DN också väljer att inte redovisa är att det lönar sig att köra en etanolbil på etanol jämfört med bensin.
En Ford Focus på bensin kostar 11,21 kr/mil. Kör den på etanol så blir milpriset 8,22 kr/mil.
Det är alltså 2,99 kr/mil billigare att köra på etanol, trots den högre förbrukningen.
Trots det skriver DN att det är billigare att köra med bensin än etanol.
God journalistik brukar också innebära att man låter båda parter att få komma till tals.
DN låter endast Toyota, som inte har någon etanolbil till salu och officiellt uttalat en stark skepsis mot etanol att avsluta artikeln.
Bengt Dalström på Toyota säger som på beställning: ”…när skattestöden för biobränslen avvecklas…”
Vet Bengt Dalström något som vi andra inte har en aning om?
Hade DN valt att också frågat någon tillverkare som säljer etanolbilar om en kommentar hade kanske koldioxidfrågan kommit upp.
DN skriver att Toyota Prius släpper ut 104 gram/km, medan Ford Focus sägs släppa ut 167 gram/km, vilket stämmer när bilen körs på bensin.
Men ska vi tro på Naturvårdsverket så sänker E85 (etanol) utsläppen av koldioxid med 65 procent.
Det betyder att Ford Focus släpper ut 58 gram/km.
DN Motor har bortsett från misstroendet mot etanol en annan passion: stora törstiga motorcyklar.
Lördagens DN Motor ägnade nästan tre sidor åt som man skriver ”stora, feta glidare”.
Dessa ligger en bra bit över de koldioxidutsläpp som krävs för att en bil ska kalla miljöbil. Men man skriver inte ett ord om deras miljöprestanda.
När det gäller motorcyklarna finns ingen agenda, utan bara en stor kärlek bland skribenterna för feta läckra motorcyklar – och inget ont i det.
Men jag har mycket svårt att tro att rapporteringen av feta motorcyklar baseras på ett läsarkrav.
För övrigt tror jag inte heller att jakten på etanol baseras på läsarkrav.
DN Motor har också ”avslöjat” hur många limpor man kan baka med det vete som krävs för att tanka en etanolbil.
Vad man inte berättar är att den etanol som finns i svensk E85 inte tillverkas av vete, utan av sockerrör – med långt bättre energiutbyte än vete.
Däremot finns det till viss del ”limpetanol” i alla bensinbilar, med låginblandad etanol (E5) i sina tankar.
Etanolbilarna har alltså socker i tanken, medan bensinbilar har limpor i tanken.

Även på ledarplats får etanol stryk den gångna helgen, och man kan undra vem som leder vem i jakten på den dåliga etanolen?
Niklas Ekdals ledarartikel i söndags har rubriken: ”Etanolkrisen”.
Det mesta av analysen och faktaunderlaget håller jag med om. Men trots att det mesta är rätt och riktigt går det inte att missa budskapet: Etanol är inte bra.
Niklas skriver i slutet: ”Att pumpa in skattepengar i etanolproduktion ter sig som en allt underligare operation, inte minst moraliskt.”
Den etanol som finns i Sveriges E85 kommer från Brasilien, som inte subventionerar sin etanoltillverkning. ”Svensk etanol” tillverkas alltså marknadsmässigt.
Niklas skriver även att ”En full tank i stadsjeepen drar lika mycket majs som det krävs för att föda en människa i ett år.”
Varför skriver inte Niklas att majsetanol, som absolut inte är bra, tillverkas i USA, och att den inte går att köpa i Sverige?
DN:s i mina ögon klart vinklade jakt på etanol skadar hela tidningens förtroende och kan tolkas som ett försvar för den fossila oljan.
DN bör hjälpa sina läsare att sänka koldioxidutsläppen och spara pengar.

Denna text är uppdaterad (080610) och skickad till DN för publicering och kommentar.

Känner du någon som läser DN? Skicka då denna artikel till honom eller henne!

Läs även vår artikel om ETANOL där Alrik Söderlind svarar på läsarnas egna frågor om etanol- och etanoltillverkning. Klicka här!

auto motor & sports tidigare chefredaktör och Senior Editor-At-Large som var med från starten 1995 efter att bland annat ha arbetat på Teknikens Värld. Erfaren motorjournalist skrev för ams om bilar, bransch och bilindustri.

Email: red@automotorsport.se

Stora sänkningar och höjningar av fordonsskatten 2025

Upp till 30 000 kr mer i fordonskatt per år, eller 8 000 kr mindre. Så mycket ändras fordonskatten nästa år.

Nyhetsbrev

Få de senaste och snabbaste motornyheterna direkt till din inkorg! Prenumerera på vårt nyhetsbrev som skickas ut varje vardag.

Årets testbilar 2024 – här är vinnarna

Återigen är det dags att sammanfatta ett års biltestande. Det kom ut väldigt många nya elbilar på den svenska marknaden år 2024, något som också återspeglas i den stora samlingen av alla våra testade bilar.

Alrik och Peder: Smart #3 Brabus – ”bra busig, men…”

Nya tider ger nya möjligheter. Kinesiska Geely har tillsammans med Mercedes återupplivat Smart och nu ansluter legendariska motorbyggaren Brabus i #3-modellen. Elförnuft och brum-brum-känsla?!

Recharge

Peder: Livet med elbil, del 2

”Jag har en liten känsla av att det är jante-lallare som är i gasen för jag ser inte detta hat när det gäller andra kinesiska saker”.

TEST: Ska det vara bensin eller el i kombin?

Med tappad bonus kostar elbilen 100 000 kronor mer. Kan MG5 trots det klå bensinaren Ford Focus Kombi? Och: Lönar det sig att tanka etanol?