DN:s Lasse Swärd undrar om ”auto motor & sport råkat ut för ett publicistiskt haveri?”. Det korta svaret är självklart nej, men innan jag utvecklar detta vidare vill jag redovisa de sju punkter där jag anser att DN Motor, mot bättre vetande, misskrediterade etanolbilar.
Läs Alriks öppna brev till DN Motor och Lasse Swärd.
Hej Lasse!
Återigen, det är kul med debatt – men lite synd att man inte kan kommentera det du skriver på din sajt.
På www.automotorsport.se flödar kommentarerna – vilket jag tycker är en självklarhet för en modern tidning. Läsarna ska inte bara läsa – de ska givetvis också kunna vara med i debatten.
För det andra: Anledningen till att jag skrev min första krönika är att jag under en längre tid fått känslan av att DN Motor instinktivt inte gillar etanol. Att en stor del av rapporteringen grundas på en avog inställning. Balansen för och emot etanol fattas – enligt min mening.
Att DN Motor publicerat en tabell med flera tveksamheter hade jag i normala fall svalt – alla gör vi mer eller mindre genomarbetade artiklar – men den här gången blev det för mycket.
Så till dagens frågeställningar: Har auto motor & sport råkat ut för ett publicistiskt haveri?
Men innan jag svarar på detta vill jag konkret redovisa de punkter jag anser att DN Motor den 7 juni, mot bättre vetande, misskrediterade etanolbilar.
Artikelns rubrik var: Etanolbilar kostar mest.
Jag anser att DN Motor missat på sju punkter.
1. Medvetet inte skrivit att det är billigare att köra på etanol än bensin.
2. Medvetet räknat ut driftkostnader som missgynnar etanolbilar.
3. Enbart låtit förespråkare för bensinbilar (Toyota som ogillar etanol) uttala sig. Ja till och med avsluta artikeln och slå fast att skattestöden för biobränsle ska avvecklas och att bilar med hög förbrukning (etanol) kommer att vara oattraktiva på begagnatmarknaden. Är detta fakta?
4. Medvetet inte skrivit ett ord om att Toyota Prius drar väsentligt mycket mer bränsle i verkligheten. Lasse Swärd vet om någon att Prius är mycket törstigare i verkligheten än vad tillverkarsiffrorna anger – eftersom har kört en sådan som tjänstebil.
5. Enbart låtit en ägare till Toyota Prius uttala sig, som inte redovisar sin förbrukning.
6. Medvetet endast redovisar koldioxidutsläpp för etanolbilar – körda på bensin.
7. Medvetet inte skrivit ett ord om att etanol kan bidra till en sänkning av koldioxidutsläppen.
Punkt 1: Det är billigare att köra en etanolbil på etanol än bensin – vilket inte framgick. Av rubriken att döma kan en icke insatt läsare tro att det är dyrt att köra bilar på etanol.
Punkt 2: DN Motor bjuder sina läsare på en stor tabell, där man på öret redovisar milkostnanden för landets miljöbilar. I beräkningen ingår bränslekostnad och årlig skatt. Så långt är jag med.
Men – och här kommer det stora debattämnet – hur ska man räkna upp etanolbilars förbrukning? Och ska man endast räkna upp etanolbilarnas förbrukning?
DN Motor väljer att räkna upp etanolbilarna med 40 procent – och det har jag aldrig motsatt mig. Lasse citerar mig i sin krönika i dag: ”Alla vet att en E85-bil drar mellan 30-40 procent mer bränsle än en vanlig bensinbil.”
Alla vet också att i stort sett alla bilar drar mer i verkligheten än vad tillverkarnas siffror säger (den så kallade ECE-förbrukningen som tas fram i en snäll körcykel).
Enligt auto motor & sports tester drar snittbilen 17 procent mer i ”verkligheten” än i ECE-testet.
I de senaste 14 testerna av etanolbilar som vi på auto motor & sport gjort har förbrukningen stigit med 41,6 procent.
Men jag motsätter mig att man endast räknar upp etanolbilarna – av följande orsak:
Låt oss anta att vi har en etanolbil och en bensinbil som enligt ECE drar 1 liter per mil.
Detta ger följande ECE-milkostnad: etanol 8,29 kr/mil. Bensin 13,89 – enligt dagens pris på Statoil.
Lägg till 40 procent på etanolbilen, för lägre energiinnehåll: 11.60.
Lägg sedan till 17 procent för fel mot ECE: 13.57.
Nu är det dags för bensinbilen, som ska räknas upp med 17 procent: 16.25.
Alltså: eftersom bensin är 67 procent dyrare än E85 måste man räkna upp både E85-bilarna och bensin/dieselbilarna för att komma nära sanningen. Dock anser jag att det är i högsta laget att räkna upp etanolbilar med 40+17 = 57 procent.
Men mitt resonemang går ut på att om man ska redovisa driftkostnader i ören så måste man göra det så nogsamt som man kan.
Punkt 3: Att enbart låta en tillverkare av bensin/dieselbilar uttala sig är inte proffsigt. Om en artikel kommer fram till att det finns ekonomiska problem med att köra etanolbilar bör även en tillverkare av etanolbilar få uttala sig.
Punkt 4: Är inte jag fel underrättad så drog Lasse Swärds tjänstebil Toyota Pirus 53 procent mer bränsle (mot ECE-normen). Av detta gjorde Lasse med rätta intressant läsning får några år sedan. Men i den aktuella artikeln finns inte en rad om detta- och det är kanske just detta som är lite tråkigt: att bara använda de fakta som ”känns” rätt.
Punkt 5: En ägare till Toyota Prius får uttala sig på en stor del av sidan och säger ”Min Toyota Prius är så bränslesnål”.
En normal journalistisk fråga hade varit: ”Hur mycket drar den?” Men den frågan ställdes aldrig.
Punkt 6: Varför nämns det inte att koldioxidutsläppen sänks om man kör på etanol? Läsaren av den stora tabellen får endast information om att exempelvis en Ford Focus etanol släpper ut 167 g/km – medan Toyota Prius släpper ut 104 g/km.
Detta stämmer om man kör bägge bilarna på bensin. Men inte om man tankar etanol i Ford Focus.
Punkt 7: Som icke initierad läsare drar man tav den stora tabellen tveklöst slutsatsen att etanolbilarna är sämre ut klimatperspektiv.
Det borde ha framgått att E85 sänker koldioxidutsläppen. Hur mycket är det ingen som vet. Men Naturvårdsverket säger 65 procent. De mest reserverade bedömmarna anser (enligt Lasse Swärd) att brasiliansk etanol sänker koldioxidutsläppen med 43 procent. De mest positiva säger att man sänker koldioxidutsläppen med 80-90 procent – ja till och med 100…
En balanserad hållning är bra.
Jag skrev i min första artikel en fråga om DN Motor anser att etanolbilar ska räknas upp med 60 procent. Den har jag inte fått svar på.
Jag har inte hävdat att DN Motor gjort fel när man räknat upp etanolbilarna med 40 procent. Däremot anser jag fortfarande att det är fel att enbart räkna upp etanolbilarna – på grund av att bränslepriserna skiljer så pass mycket.
Så till dagens artikel, 25 juni:
Lasse Swärd skriver att jag ”nogsamt undviker kärnfrågan om det ohållbara i att göra drivmedel av livsmedel:”
Nej, det här stämmer inte. Jag vill absolut inte undvika denna fråga, som inte har ett enda enkelt svar.
Men i dagsläget hävdar jag att det fortfarande finns mycket icke uppodlad yta, som tredje världen skulle kunna nyttja för att kunna exportera exempelvis etanol, och på så vis komma en bit från fattigdom och svält.
Lasse skriver att det är ett ”fullständigt häpnadsväckande påstående” att ”det inte finns någon markbrist i världen och att det finns stora arealer att odla upp.”
Om det nu är häpnadsväckande så vill jag gärna att Lasse redovisar siffror på detta. Att det är slut på yta att odla. Vem påstår detta?
Jag anser att fattigdomen är ett större hot mot världssvälten än brist på odlingsbar yta.
Självklart tror jag inte att etanol kan ersätta alla olja, till det finns det inte tillräckligt med yta. Jag är heller självklart ingen förespråkare av dåligt tillverkad etanol, där exempelvis majsetanol i dagsläget inte är så bra.
Men jag ser ingen fara med att odla mer än vad vi gör i dagsläget – i exempelvis Afrika.
Världssvälten är inte större idag, när vi tillverkar etanol, än för 20 – 40 – 80 år sedan.
Faktum är att tredje världens jordbrukare förhindras att exportera sina produkter till den rika världen, genom dels kraftiga subventioner som exempelvis EU och USA ger till sina jordbrukare, dels genom de importrestriktioner som jordbrukslobbyn har lyckats få igenom. En stor del av EU:s budget (50 procent, enligt en siffra jag sett) går åt till att subventionera det europeiska jordbruket.
Om DN vill beskriva orsaker till fattigdom och svält i den tredje världen vore det mer korrekt att granska diktatorer, jordbrukslobbyister och protektionistiska politiker än att göra en – rubrikvänlig men mindre korrekt – koppling mellan etanolproduktion och världssvält.
DN menar att etanol är en moraliskt tvivelaktig företeelse.
Jag menar att etanolproduktion inte är en moralisk – eller för den delen religiös – fråga. Men i media ställs det mycket högre krav på etanol än snart sagt all annan produktion. Varför?
Jag menar att etanol är en i stora delar positiv verksamhet med potentiellt goda resultat (bättre och bättre ju mer etanolproduktionen förfinas) vad gäller både klimatfrågan som fattigdomsfrågan och svälten.
Etanolproduktion bör granskas som vilken produktion som helst, inklusive tidningsproduktion.
Till sist vill jag skriva några personliga rader till Lasse Swärd.
Vi har träffats ett antal gånger och jag tycker att du är mycket trevlig – och dessutom en skicklig journalist.
Vad jag har svårt att förstå är två saker: varför använder du värdeomdömen om mig, i en debatt om etanol?
Invektiv och känslomässiga formuleringar brukar förekomma bland anonyma läsarkommentarer.
Du är skcklig. Använd dina bästa sakargument.
Dagens rubrik ”Publicistiskt haveri” är enligt mig ingen publicistisk höjdare.
Låt oss hålla oss till sak. Det blir trevligare och mer konstruktivt då.
För det andra är jag lite förvånad över att du så klart i din rapportering fastnat för att skriva om det negativa med etanol.
Nej, jag har inte googlat ”Lasse Swärd + etanol” för att läsa allt du skrivit om etanol. Och jag tänker inte göra det heller.
Det jag vill se och läsa är en saklig och balanserad rapportering av etanol – och alla andra bränslen.
Läs Alriks krönika: ”DN svarar – men har fortfarande fel” (inklusive kommentarer)
Läs Alriks krönika: ”Älskar DN oljan” här (inklusive över 100 kommentarer!)
