För över tio år sedan tillverkade Volvo och Mitsubishi bilar parallellt i Holland. Gamla S- och V40 byggde på samma bottenplatta som Carisma. Idag har S40 ingenting gemensamt med helt nya Mitsubishi Lancer.
Design säljer bilar, något som Mitsubishi tagit fasta på med nya Lancer. Från att ha varit en diskret tråkmåns ser den nu riktigt fräsig ut men ändå med tydliga släktdrag som en vass, framåtlutande front.
Volvo har gjort små justeringar sedan S40 kom 2003. Grunden delas med Focus och Mazda 3, alla tre mycket körglada bilar med utmärkt chassibalans och skarp styrning. Men sportig ser knappast Volvon ut att vara. Där ligger Lancer bättre till.
Skenet bedrar emellertid.
Lancerchassit styr in bra och håller i baken men riktig körglädje är det aldrig tal om. Styrningen känns degig och gummiartad runt mittläget men fungerar okej när man väl börjat styra, ändå är känslan artificiell jämfört med S40.
Lancerköparen väljer mellan två motorer. En 2-liters diesel och en 1,8-liters bensinfyra.
Vi har valt bensinaren och ställer den mot S40 1,8F. Prisskillnaden är visserligen häftiga 39.000 kronor till Lancers fördel, men S40 är miljöklassad och kanske kan Volvo äta upp försprånget.
Volvos etanolsnurra på 125 hk ger ingen fart åt bilen, men den är ändå trevlig med hygglig kraft i botten och bidrar till lugn körning. Mitsumotorn ger 143 hk och är klart rivigare, vid 4.000 varv ändrar Mivecsystemet karaktären och upp till 6.000 varv råmar motorn fint. Men hur många Lancerägare kommer att köra sin bil så?
Förbrukningen skenar lätt iväg över litern, men på teststräckan hålls den någorlunda i schack med 8,5 l/100km. S40 slukar 10,4 liter etanol på samma distans vilket ger en lägre bränslekostnad. S40 är alltså roligare och billigare att köra, men Lancer har fräsigare karossdesign. Fajten om snyggaste interiör vinns lätt av Volvo som med senaste S40 har en ren och fräsch design och någorlunda praktiska förvaringsfack.
Varför man envist håller kvar vid pyttesmå knappar på mittpanelen är dock en gåta.
Lancer hämtar en hel del interört från Outlander och funktionen är bra. Testbilen har Businesspaketet för 39.000 kronor och pekskärmen är lättanvänd men har dålig läsbarhet i starkt solljus. Ett stort plus för den busenkla inkopplingen av Bluetooth.
Kvalitetskänslan är emellertid minst två klasser lägre än i S40. Billig plast dominerar och den typiskt tunna känslan som många japanska bilar har är tydlig. Bagagerumsmattan är också tunn, ligger löst och krullar lätt ihop sig. Budgetkänslan är överhängande. Den stora prisskillnaden bilarna emellan mildrar bara delvis vårt intryck.
Sittställningen är kanske det sämsta med nya Lancer. Apor trivs säkert men de flesta människor har ingen nytta av att kunna skjuta bak stolen jättelångt om inte ratten följer med. Dessutom kan man inte komma tillräckligt långt ner. Alla testförare, oavsett längd, klagade på sittställningen.
Volvo bjuder på en utmärkt körställning även om det är lite trängre, framförallt för vänsterfoten med oerhört smal fotplatta. Lancer har en rejäl platta.
Sittkomforten är klart bättre i Volvo trots att stolarna är mindre än i Lancer. Mitsuns stolar ger rejäl träsmak på långresan. Även bak är komforten bättre i Volvo med en mjuk dyna och en för biltypen bra sittställning. Lancers ryggdyna lutar mer bakåt men är hård och sittdynan är lägre och inte riktigt sittvänlig.
Utrymmesmässigt vinner Lancer. Baksätet i S40 är trångt för fötterna, knäutrymmetär acceptabelt men överlägset i Lancer som även har bra plats för fötter. Däremot är det trängre för huvudet i sidled trots bättre takhöjd.
Ingen av bilarna är några storlastare och inte särskilt praktiska, sedaner som de är. Båda ligger strax under medel med runt 400 liter. Mitsubishis testbil är utrustad med en subwoofer som stjäl 23 liter bagage, skippa den för ljudkvaliteten i Rockford Fosgatestereon är inget vidare.
Det bästa med nya Lancer är fjädringskomforten. 18-tumshjul ingår i Businesspaketet samt även sportchassi, men testbilen rullar på 16-tums vinterdäck och sväljer alla ojämnheter på ett galant sätt. S40 är alltför hård och fungerar endast över regelbundna ojämnheter som till exempel en kullerstensgata. Sedan tiden med Volvo och och Mitsubishis samproduktion har det hänt en hel del.
Nya S40 har gått vidare till högskolan medan Mitsubishi fortfarande är kvar på gymnasienivå. Lancer är billigare, rejält dessutom och en klart bättre bil än tidigare, men vilken som är bäst i denna duell är det inget som helst tvivel om.
Inte ens ekonomin räddar Lancer. Mitsuns milkostnad är bara tre öre lägre.
Ja, 3 öre!
Detta beror främst på att S40 är miljöbil och därmed subventioneras, men även på vår klimatkompensering. Miljöbil lönar sig helt enkelt.
En annan orsak är Volvons markant bättre andrahandsvärde. Trots att S40 är rejält dyrare förlorar Volvoägaren bara 1.700 kronor mer om året och i slutändan är skillnaden lika liten som vid målgången i ett sprintlopp.
Därför vinner Volvo S40 med god marginal.