Den europeiska bilindustrin har frivilligt bestämt sig för att alla bilar som tillverkas i Europa efter 1 januari 2002 skall vara utrustade med varselljus som visar vitt sken framåt så fort motorn är igång. Varselljusen skall dra mindre ström än strålkastarna och bakljusen behöver inte vara tända samtidigt.

Varselljus-kravet infördes i Sverige 1977 och idag är det lag på varselljus
(daytime running lights, Tagfahrleuchten) även i Finland, Norge, Danmark, Island och Ungern. I Tyskland gäller kravet för motorcyklister och militärfordon, i Polen är det krav vintertid och i Kanada gäller det för alla bilar inregistrerade efter 1989. I USA började försök med varselljus på bussar redan 1961, och 1962 – 81 genomfördes kampanjer hos flera bolag med långfärdsbussar.
Diskussioner för och emot pågår för närvarande bland forskare och trafiksäkerhetsfolk på många håll i världen, men de allra flesta är överens om att varselljus minskar antalet olyckor i trafiken.
Och nu har den europeiska bilindustrin bestämt sig för att gemensamt och frivilligt förse alla Europatillverkade bilar med varselljus med början 1 januari nästa år. Härigenom kommer bilindustrin ovanligt nog att föregå lagstiftningen; varselljus är ännu inget krav i de största billänderna i Europa.
Det självpåtagna kravet innebär att bilarna förses med någon typ av ljuskällor framtill som avger vitt ljus så fort tändningen slås på. För att belysningen inte ska belasta motorn så att bränsleförbrukningen påverkas, tar man till lösningar som drar betydligt mindre ström än de vanliga strålkastarna. Sannolikt kommer många tillverkare att utnyttja lysdioder (LED) som är radikalt strömsnålare än glödlampor. Varselljuset behöver enligt självförpliktelsen inte omfatta bakljusen på bilen.
Kopplingen måste vara sådan, att varselljusen släcks i och med att bilens ordinarie belysning slås på.
Eftersom det inte handlar om någon myndighetspålaga, är det inget krav att montera varselljus på äldre bilar i de länder där dagsljusbelysning ännu inte är obligatoriskt.