Frågan är vilken bil som klarar en krock med en 350 kilos älg utan att de åkande skadas allvarligt. Det ska VTI ta reda på i en ny studie med hjälp av älgattrappen Mooses.
Så här illa kan det gå när en gammal bil krockar med en älg på 350 kilo. Livsfarligt för personerna i bilen. Är moderna bilar säkrare? Det ska VTI ta reda på med förnyade krockprov där älgattrappen Mooses II blir påkörd om och om igen.
Varje år skadas ett hundratal personer allvarligt och ett tiotal dör i kollisioner mellan bil och älg. Under hösten kommer VTI att påbörja studier kring vad som händer när en bil krockar med en älg. Till att börja med är det hastighetens inverkan på skadorna som ska studeras. För detta har Statens väg-och transportforskningsinstitut, VTI, fått 300 000 kronor i forskningsmedel från Skyltfonden.
– Vi ska nu påbörja ett arbete som så småningom kan tänkas leda fram till en klassificering över vilka bilar som är mest säkra att färdas i om man råkar ut för en kollision med en älg, säger Tomas Karlsson, forskningsingenjör på VTI.
VTI har även fått medel från den ideella Älgskadefondsföreningen för att bedriva forskning på området. Det främsta syftet är att öka kunskapen om den hastighetsnivå som kan antas vara en brytpunkt där personskador uppstår.
– Det första vi ska göra är att i vår krockanläggning krocka en modern bil, som fått fem stjärnor i Euro NCAP, med vår älgattrapp. Vi kommer att krocka två exemplar av samma bilmodell i två olika hastigheter och sedan göra jämförelser, fortsätter Tomas Karlsson.
Framför sig ser Tomas Karlsson samhällsupplysning i form av filmatiserat utbildningsmaterial i stil med filmen "Det plötsliga stoppet". Det är en produktion som VTI deltog i för ett tiotal år sedan och som sedan dess använts i många utbildningssammanhang för att visa på konsekvenserna av en krock mot ett träd i olika hastigheter.
VTI:s älgattrapp Mooses är en krockdocka som VTI själva utvecklat och tillverkat. Den är av gummi, väger omkring 350 kilo och liknar i allt väsentligt en riktig älg. Krockdockan utvecklades år 2000 och åren därefter gjordes ett flertal krockprov i syfte att förfina mätmetod, utvärdering och kriterier för ranking.
Arbetet som inleds nu i höst ses som en direkt fortsättning på detta utvecklingsarbete.
