Tanken slår mig när jag läser att tyska bilköpare erbjuds 100.000 kronor i rabatt om de byter in en äldre dieselbil. Även Volvo är med i rabattsvängen. Någonting är fundamentalt fel med så stora rabatter. Och andrahandsmarknaden förstörs dessutom. Att sedan gamla skitiga dieselbilar exporteras österut spär på galenskapen.

”Felet” är kanske autobahn. Det vill säga, autobahn är anledningen till att europeisk bilindustri in i det längsta stretat emot elektrifieringen. Autobahn premierar snabba bilar med rejäl räckvidd. En elbil är dödsdömd som autobahnlok – alltså har de varit helt ointressanta. 

Tycker man att 100.000 kronor är en rejäl rabatt ska man komma ihåg att batteribilar är som ett offensivt virus rakt in i den traditionella bilindustrins blodomlopp.

Förbränningsmotorn står för cirka 15 procent av byggkostnaden för en traditionell bil. Batteri, elmotor och elektronik står för runt 50 procent av värdet i en elbil. Allt detta måste helt plötsligt många biltillverkare köpa från nya leverantörer – affärsmodellen och kontrollen försvinner.

Tänk dig en biltillverkare som inte kan utveckla eller bygga nya motorer – där har du delar av dagens europeiska bilindustri. Av världens fem största batteritillverkare är tre kinesiska, en japansk och en koreansk – och hos dessa tillverkare får alltså alla ställa sig i kö och betala överpriser för något som det är långa väntetider på.

När exempelvis Audi och Volvo vill förhandla ner batteripriserna eftersom de vill köpa större kvantiteter blir svaret: Då blir det dyrare!

”Batteribilar är ett aggressivt virus rakt in i blodomloppet på den traditionella bilindustrin…

Batteripriserna ligger runt 250 dollar per kWh vilket betyder att en stor elbil med 100 kWh har ett batteripris på runt 250 000 kronor – som ska läggas på bilpriset. Så rika är inte alla kunder och fabrikerna måste hållas igång – no matter what. 100.000 kronor låter plötsligt inte lika mycket. Undantaget är ständigt denna Tesla som byggt världens största batterifabrik och är självförsörjande på batterier.

Den traditionella industrin är dessutom klämd av hårda utsläppsregler, miljözoner och fångad av sin egen lust att framstå som miljövänliga. Man vill bygga elbilsimage men sälja förbränningsmotorer. Hur länge kan man lura kunderna på det viset?

VW-chefen Herbert Diess har nyligen sagt att ”i dagsläget är chanserna kanske 50/50 att tysk bilindustri är ledande om tio år.” Har han rätt?

Kineserna har kontrollen över batteriproduktionen, det största kinesiska företaget CATL ska bygga en batterifabrik i Europa. Kinesiska bolag har också kontroll över stora delar av råvarorna från Afrika och är man störst kan man styra marknaden som man vill.

Dyker det upp en konkurrent kan man prisdumpa som man gjort på solcellsmarknaden – och slå ut konkurrrenterna. Kinesiska elbilar med oslagbart låga priser kan mycket väl flöda ut över europamarknaden om fem år. Ostoppbara. Kom ihåg var du läste det första gången.

Enligt en analytiker på Bernstein research är de traditionella tyska bilfirmorna, som gjort rekordresultat de senaste åtta åren, värderade som om bilindustrin är på väg mot en lågkonjunktur. Medan resten av industrin går bra.

Tysk bilindustri är känd för fyra helt avgörande uppfinningar: Ottomotorn, dieselmotorn, ABS och fuskprogramvara för dieselmotorer. Låt oss hoppas att man också blir kända för sin blixtsnabba omställningsförmåga – i autobahntempo!

Detta är en krönika. Det innebär att innehållet är skribentens egen uppfattning.