Det är många saker som får mig att vilja ta en funderare kring hur vi kommunicerar med varandra. En sak som har väckt mig mitt i natten är tanken på återkomsten av blinkersspaken i Tesla, samt inställningen till detta. Inte riktigt så illa, men nästan.
Inledningsvis är det helt ofattbart att ett bilmärke kan bli så polariserande. Trots allt är det en bil vi pratar om. Alltså ett redskap i vardagen. Och sedan kan jag för allt i världen inte förstå hur en funktion i en bil kan skapa så mycket hat. När Tesla valde att plocka bort blinkersspaken och ersätta den med tryckknappar avhyvlades märket på samma vis som SJ under vinterhalvåret. Då vill jag ställa en retorisk fråga: varför är det över huvud taget någon som bryr sig om en blinkersspak? I synnerhet när en stor del av bilförare inte använder sina blinkers?
En undersökning gjord av riksförbundet M Sverige 2022 visar att en tredjedel inte blinkar. Att den siffran är större nu vore inte förvånande, även om jag inte har belägg för detta. Det är snarare regel än undantag att jag blir förvirrad av medtrafikanter som inte blinkar ute på vägarna. ”Ska du ut ur rondellen eller fortsätta, svänga in framför mig, köra om, eller inget av ovanstående?”
Då har vi alltså fastslagit att blinkersmomentet är onödigt, trist, och allmänt energikrävande. Varför får en flyttad strömbrytare då så mycket hat och polariserade reaktioner? Vår krönikör Karin Adelsköld uttryckte det alldeles perfekt i auto motor & sport nummer 4/2025: ”Vi har haft vanliga bilar i över hundra år, och vi kan fortfarande inte blinka i en rondell.”
Vi blinkar helst inte, men ändå hatar vi att blinkersspaken inte finns. Och det som är ännu konstigare är att Tesla nu tar tillbaka den: Nu får du en ny Tesla Model 3 med blinkersspak, dock som tillval inledningsvis. En blinkersspak du statistiskt sett inte lär använda, för att tillägga. I rest my case. Jag vågar däremot – nästintill – garantera att somliga blinkar även i en Tesla om en polisbil skulle dyka upp. I rest my case, part two.
Men det som håller mig vaken allra mest är bilindustrin i stort. Jag ska inte överdriva (jag tänker även på trummor och Formel 1) men emellanåt får industrin en tanke. Det är många som ställer sig emot elbilar från Kina. Det är inget nytt. Men Asien är något på spåren och det kan vi inte förneka.
Medan de europeiska bilmärkena tycks springa runt som får utan herde, går de asiatiska märkena från klarhet till klarhet. De senaste veckorna har vi provkört uppdaterade G6 och G9 från Xpeng, samt tittat på nyheter från Hyundai – bland annat det som ska bli Ioniq 3. Det enda jag kan säga är att Asien har vunnit första halvlek. Självklart kommer detta att jämna ut sig i sinom tid, men just nu står vi inför en tidsperiod då bilarna från Fjärran Östern leder teknikutvecklingen och hajpen. Vågar jag även säga designen?
Med det sagt visar BMW god ton med Neue Klasse. BMW är kanske det enda märket i Europa som tycks ha en allt mer tydlig plan. Att Volkswagen sedermera har valt att återintroducera Polo-namnet är det mest genialiska de har gjort på länge. Nu väntar jag bara på att Volvo utvecklar marknadens bästa elkombi. Kommande Volvo ES90 (varför har de gjort en egen Polestar 2?) är spännande, men är det just det som Volvo-kunder saknar?
Trevlig läsning!
John Sempill
Från ledarsidan i auto motor & sport nummer 11/2025