Flertalet tyska bilföretag har tvättat sin smutsiga byk och redovisat vad som hände under den nazistiska tiden, från början av 30-talet till krigsslutet 1945. Mercedes har bidragit till flera böcker i ämnet, familjen Quandt (ägare till BMW) har lagt korten på bordet och de välkända banden mellan Adolf Hitler och Ferdinand Porsche ledde bland annat fram till KdF-Wagen, den ”folkbil” som var själva grunden till företaget Volkswagen.
Den 26 maj förra året firade Volkswagen sitt 75-årsjubileum men det passerade helt obemärkt, utan några officiella kalas. Och det är klart, när ”första spadtaget” till företaget togs av Adolf Hitler så är det kanske svårt att fira på ett bra sätt…
Även Audi AG har uppenbarligen känt att det är dags att vända upp och ner på alla gamla stenar från den nazistiska tiden. Audi har bekostat en ny, historisk granskning av krigsåren 1939–1945 med namnet ”Kriegswirtschaft und Arbeitseinsatz bei der Auto Union AG Chemnitz im Zweiten Weltkrieg”. Boken ges ut av Franz Steiner Verlag och kom ut i handeln under veckan som gick.
Auto Union skapades 1932 när de tre fordonstillverkarna och bilfabrikerna Audiwerke (Audi), Horchwerke (Horch) och Zschopauer Motorwerke (DKW) slogs samman till Auto Union AG, med huvudkontor i Chemnitz. Även Wanderer, också med säte i Chemnitz, införlivades i det nya Auto Union.
Audi hade grundats 1909 av August Horch. 1958 köptes Auto Union av Daimler-Benz men framgångarna var måttliga och 1965 bytte bilmodellerna namn till Audi, samtidigt som man blev uppköpta av Volkswagen. NSU införlivades 1969 och företaget bytte namn till ”Audi NSU Auto Union AG”. 1985 förkortades firmanamnet till Audi AG, kort och gott.
Den nya boken på 500 sidor visar att Auto Unions grundare Richard Bruhn var övertygad nazist med mycket nära kontakter i den nationalsocialistiska partitoppen. Efter 1942 var Richard Bruhn personligen engagerad i arbetet med att ersätta de inkallade, tyska arbetarna med tvångskommenderade fångar.
Inte mindre än sju stycken arbetsläger uppfördes i samarbete med nazistiska SS för att förse Auto Union med ny arbetskraft. Många av dessa var judar.
Studierna har visat att 3.700 fångar tvingades arbeta under slavliknande förhållande och ytterligare 16.500 arbetare tvångskommenderades till Auto Unions fabriker (många fransmän flyttades till exempel till arbeten inom den tyska krigsindustrin, de var inte ”slavar” men hade inget val).
I boken hävdas det att Auto Unions företagsledning har det ”moraliska ansvaret” för att 4.500 interners död vid Flossenbürg koncentrationsläger som arbetade intill Auto Unions arbetsläger i Leitmeritz. Arbetare hos Auto Union som skadade sig eller inte orkade arbeta blev skickade till koncentrationsläger där de dödades.
Efter krigsslutet 1945 flydde Richard Bruhn till den delen av Tyskland som kontrollerades av britterna. Efter att ha bliven ”avnazifierad” återvände han till ledarskapet hos Auto Union och byggde upp företaget på nytt, bland annat med ekonomisk hjälp från USA. Richard Bruhn mottog flera hederspris för sitt framgångsrika arbete och dog som en ”hjälte” 1964.
Det är denna positiva bild av Richard Bruhn som Audi förmedlat i sitt museum, i sina historiska tillbakablickar och namnet finns med i pensionsstiftelser och även gatunamn i olika tyska städer.
Efter publiceringen i början på veckan har Audis talespersoner uttryckt sin chock över innehållet i materialet. Flera åtgärder ska vidtas där man omedelbart ändrar utformningen av texter på sajter och i muséet. Namnändringar kan bli aktuellt och Audi undersöker även möjligheten att ge ekonomisk kompensation till de överlevande som eventuellt finns kvar livet.
Audis huvudkoncern Volkswagen AG har tidigare betalt över 4,4 miljarder euro till en stiftelse som delat ut pengar till nazismens tvångsarbetare.
Källor:
Der Spiegel: ”Zwangsarbeit-Studie: Audi ändert Darstellung seiner NS-Verstrickung”
The Local: ”Slave probe exposes Audi’s Nazi past”
