FIA har bekräftat att en omröstning om en ny mätmetod för kompressionskvoten i Formel 1:s 2026-motorer nu pågår. Resultatet kan få stora konsekvenser för Mercedes – och hela startfältet.
Läs också: F1-tekniken 2026 förklarad: En blick in i framtiden
Vad handlar F1-kompressionskvoten om?
Kontroversen kretsar kring artikel C.5.4.3 i det tekniska reglementet, som slår fast att ingen cylinder får ha en geometrisk kompressionskvot högre än 16,0. Regeln har funnits sedan den allra första versionen av 2026-reglerna publicerades 2022 och har överlevt 14 olika revideringar.
Men i oktober 2025 lades ett tillägg till som specificerade att mätningen ska ske vid omgivningstemperatur – alltså när motorn svalnat helt. Tillägget öppnade en gråzon: om motorn klarar testet i kallt tillstånd, vad hindrar en tillverkare från att köra med en högre kompressionskvot under körning?
Beroende på vem man frågar kan fördelen vara allt från försumbar till så mycket som 20–30 hästkrafter.
Läs också: F1-stallen i krismöte – oense om motorerna
Mercedes pekas ut – Red Bull misstänks också
Sedan kontroversen bröt ut har Mercedes pekats ut som den tillverkare som lyckats utnyttja gråzonen. Tidiga uppgifter pekade även mot Red Bull Powertrains, vars teknikchef Ben Hodgkinson tidigare var verksam på Mercedes HPP i Brixworth.
Situationen har utvecklats till vad som beskrivs som fyra motortillverkare mot en, där Ferrari, Red Bull, Audi och Honda ställt sig mot Mercedes tolkning av reglerna.
Mercedes teamchef Toto Wolff har försvarat sin motor och menar att allt skett i nära dialog med FIA.
Läs även: Motorbråket i F1 trappas upp – närmar sig avgörande
FIA:s förslag: Ny mätning vid 130 grader
FIA bekräftade under onsdagen i Bahrain att en omröstning nu genomförs bland medlemmarna i Power Unit Advisory Committee (PUAC), som består av de fem motortillverkarna, FIA och FOM.
Förslaget innebär att kompressionskvoten från och med 1 augusti 2026 även måste klara en mätning vid en representativ driftstemperatur på 130 °C – inte bara vid omgivningstemperatur som idag.
Omröstningen sker digitalt och stänger den 28 februari, bara en dag före deadline för motorhomologering den 1 mars. För att förslaget ska gå igenom krävs en supermajoritet i PUAC, följt av slutgiltigt godkännande från FIA:s World Motor Sport Council.
Läs även: Toto Wolff rasar mot F1-rivalerna: ”Få ordning på er”
Vad händer om förslaget går igenom?
Även om den nya regeln inte träder i kraft förrän efter Ungerns GP i augusti, är tidpunkten avgörande. Tillverkarna måste lämna in sina motordesigner senast 1 mars, och möjligheterna att göra ändringar under säsongen är kraftigt begränsade.
I praktiken innebär det att samtliga tillverkare förväntas skicka in designs som redan tar höjd för den eventuella regeländringen – ett taktiskt spel med höga insatser.
Om förslaget däremot faller finns det ingenting som hindrar konkurrenter från att lämna in en protest mot Mercedes-drivna bilar redan vid säsongspremiären i Australien.
Gråzon eller regelbrott?
Frågan delar paddocken. Å ena sidan är Formel 1 en sport som belönar den som bäst tolkar och utnyttjar reglerna – precis som Brawn GP:s dubbeldiffuser 2009 eller Mercedes eget DAS-system 2020.
Å andra sidan har både Williams teamchef James Vowles och Aston Martins Steve Nielsen ifrågasatt om det är sunt att fyra tillverkare kan bilda en koalition för att tvinga bort en lösning som en enskild konkurrent utvecklat inom regelverkets ramar.
Svaret väntas inom tio dagar. Oavsett utfall kommer F1-kompressionskvoten att sätta sin prägel på hela 2026 års säsong.
Läs också: Intervju/Toto Wolff: ”VI GÅR MED VINST”
