Hastighetsövervakning med fartkameror är en succé – åtminstone ekonomiskt. På fem år har statens inkomster mer än fördubblats och förra året fick polisen in 671 miljoner kronor på trafikbrott, merparten fortkörningsböter.

Ett tusental fartkameror i Sverige övervakar bilisterna och de blir allt effektivare. På fem år har statens inkomster från fortkörningsböter mer än fördubblats. Foto: Lars Lindström.

Att missa en skylt eller inte hela tiden stirra blint på hastighetsmätaren kan bli ödesdigert, det vet många svenska bilförare. Den senaste utbyggnaden innebär att det finns över 1.000 fartkameror i Sverige och de blir allt effektivare på att fånga fortkörare.

Systemet med hastighetsövervakning via automatiska fartkameror är inte bara effektivt utan också mycket inkomstbringande för staten. Enligt en artikel hos DN.se har statens inkomster ökat med 135 procent på fem år för så kallade ordningsböter, där merparten är trafikbrott och flertalet av dessa är just fortkörning. 2005 drog staten in 285 miljoner kronor på ordningsböter, förra året hade den summan stigit till hela 671 miljoner kronor.

Bilderna från fartkamerorna hamnar hos Rikspolisstyrelsen i Kiruna där de jämförs med passregistrets foton över bilägare och släktingar. I sammanhanget ska det påpekas att bilägaren inte har någon skyldighet att ”skvallra” på vem som kör bilen. Det räcker med ”jag vet inte” om polisen i Kiruna skickar en förfrågan. Foto: Kenneth Paulsson.

Antalet böter från automatiska fartkameror har ökat från 5.274 för fem år sedan till 64.836 förra året. Enligt Trafikverket (tidigare Vägverket) är fartkamerornas effekt positiv och man anser att de sparar 15-20 liv per år i trafiken. De som vill läsa mer bakgrundsfakta och se statistik om fartkamerorna kan klicka på denna länk till Trafikverket.