Miljöpartiet behåller en vågmästarroll i Stockholms styre – och oron för nya förbud mot bensin- och dieselbilar växer.

Riksförbundet M Sverige menar att innerstadsförbuden drivs av grön profilering snarare än fakta, och att notan vältras över på vanliga bilister.

Debatten om att porta förbränningsmotorbilar från Stockholms innerstad har pågått i flera år. Men enligt M Sverige bryter långtgående miljözoner mot miljöbalkens proportionalitetsprincip.

I Transportstyrelsens utredning, som M Sverige hänvisar till, beräknades de samhällsekonomiska vinsterna till 33 miljoner kronor årligen över en tioårsperiod – samtidigt som kostnaden uppskattades till hela 9,4 miljarder kronor.

– Politikerna har försökt med detta förut, säger Carl-Erik Stjernvall hållbarhetsansvarig på M Sverige. Men utredningarna har inte bevisat att miljözoner behövs för att nå de gränsvärden som finns. Kvar är viljan att profilera Stockholm som en grön stad. Och den prislappen landar på bilägare och boende i form av sämre tillgänglighet. Om zonen ens kan bli verklighet kommer den pågående omställningen till en eldriven fordonsflotta att ha gjort mer för miljön i Stockholm.

Läs även: M Sverige: Här är förslaget som ska stoppa bränslekaoset

Elbilar löser inte partikelproblemen

Organisationen lyfter fram att luftkvaliteten redan förbättras snabbt tack vare vagnparkens naturliga elektrifiering. Skadliga partiklar – PM10 – minskar dessutom inte av elbilar, då dessa främst uppstår från däck, bromsar och vägslitage.

Samtidigt avstår regionen från att bygga in tunnelbaneperronger på grund av kostnaden, trots höga partikelhalter under jord.

I stället för generella förbud som drabbar hushåll med vanliga bilar förespråkar M Sverige flexibla restriktioner vid akuta behov – likt i Oslo, där miljözoner bara aktiveras enstaka dagar då luftkvaliteten sjunker.

Är miljözonerna nödvändiga eller ren symbolpolitik? Har M Sverige rätt? Vad tycker du?