Första intrycket av Mitsubishi Lancer 2,0 diesel fyrdörrars sedan är att den ser kaxig ut. Nosen påminner om en hungrig vithaj som siktat in sig på en Subaru till frukost. Andra intrycket är att nya Lancer är en stor bil som numera har vuxit ur Golf-klassen.
Läs hela Pär Brandts provkörning för samtliga intryck.
Pär Brandt tycker nosen påminner om en hungrig vithaj.
Första intrycket när man ser Mitsubishi Lancer på parkeringen är att den ser kaxig ut. En självsäker attityd man
Auto Motor & Sports Pär Brandt har provkört nya Mitsubishi Lancer.
inte sett förut, nosen påminner om en hungrig vithaj som siktat in sig på någon Toyota eller Subaru till frukost. Ändå är det inte en speciellt överarbetad design med många attribut som skriker ”titta-på-mig”, något som inte är allt för ovanligt nu för tiden – utan att nämna några namn… Känns redan nu som att nya Lancer är en modell som man inte utseendemässigt tröttnar på i första taget.
Andra intrycket är att nya Lancer är en stor bil, den klättrar utanför C-klassen (Golf) och tippar in i D-segmentet. Längden 4,6 meter är rätt långt och till exempel bara några centimeter kortare än Saab 9-3. Längden gör att man sitter bra både fram och bak, jag hittar en utmärkt körställning direkt. Även bredden är generös invändigt, känns stort helt enkelt. Baksätet är också en trevlig plats att sitta på med lite marginal uppåt, trots att jag är 1.83 lång.
Inredningskvalitén är mycket bättre och roligare än vi brukar träffa på hos japanska modeller – men någon Audi-känsla är det förstås inte. Överdelen på instrumentbrädan ser ovanligt blank och plastig ut, helt i onödan, dörrsidorna är rätt pappiga och dörrhandtaget sitter inte fast i plåten – drar man till hårt så sviktar hela dörrsidan. Märkligt. Men ergonomiskt är det helrätt och man behöver ingen manual för att fatta reglagens funktioner.
Ergonomiskt är instrumentpanelen helrätt men den estetiska biten är tyvärr inte lika lyckad.
Första stinten gick ut på motorvägen och i tyska hastigheter (130 km/h och uppåt) känns det att chassit med sin långa fjädringsväg kan upplevas som ganska ”oroligt”. Det rör sig mycket upp och ner i ojämnheterna och styrningen känns inte så rakbladsvass som man skulle önska.
Jag får intrycket att man skruvat ner krängningshämmarna för att inte mista allt för mycket komfort, tvärt emot vad till exempel Audi/Mercedes brukar göra. I gengäld rör sig bilen mjukt över ojämnheter i lägre hastigheter och känns inte alls stötig i fjädrarna. Däremot är bussningarna ganska stumma i sportchassit och med 18-tums hjul och 215/45-18 däck blir det ett sjungande, ”burrigt” ljud på dålig asfalt.
På jämn och fin asfalt går Lancer mycket tyst med endast lite vindbrus från A-stolparna men på svensk asfalt är jag rädd att sportchassit blir svårt att leva med i längden. För att inte tala om hur det kommer att låta med dubbdäck.
Mitsubishis svenska representanter tror att 80 procent av alla Lancer man säljer nästa år beställs med standardfjädring och det är sannolikt bästa valet.
Någon kombimodell blir det inte så kombifixerade svenskar får gilla läget, eller välja Outlander, som delar samma plattform som Lancer.
Styrkänslan blir jag inte riktigt vän med, som sagt, även om jag har svårt att definiera vad det är som känns en smula fel. En filtrerad återkoppling, trots att det är en traditionell hydraulisk styrservo (inte elassisterad). Men de tveksamheterna försvinner när vi ger oss i kast med de svindlande serpentinvägarna upp och ner längs bergen på Sardinien. I hastigheter mellan 50-120 km/h och knixiga, varierande kurvor hamnar chassit plötsligt i himmelriket – allt stämmer! Trots den tunga dieselmotorn, inköpt från Volkswagen, känns bilen inte alls framtung och hasar bara diskret över framdäcken när man försöker övervinna tyngdlagen.
Bakänden går att provocera ut, men det vore fel att beskriva bilen som överstyrd för i alla snabba situationer känns nya Lancer neutral och mycket lätt att dosera. Snabba lastväxlingar är inga problem och de 15 tum stora bromsskivorna fram (vilket innebär att 16 tum är minsta fälgdiametern) biter bra, även om man får trycka rätt långt ner. Skulle gärna haft en stummare, snabbare känsla i bromspedalen.
Roliga vägegenskaper är kul men det trygga beteendet även i våldsamma kurvhastigheter berättar att den här bilen ger föraren en god chans att även klara en snabb undanmanöver. ESP-systemet, som Mitsubishi kallar för ASTC (Active Stability and Traction Control), arbetar mycket diskret på torr asfalt. Återstår att se hur väl det stöttar föraren på våta vägar och på vintern, vilket den här korta provkörningen inte kunde berätta.
Mitsubishi Lancer lanseras i Sverige innan påsk, nästa år. Det är ett halvt år senare än planerat och förklaringen är att fabriken i Japan inte hinner med efterfrågan. Framför allt den viktiga USA-marknaden slukar allt man hinner bygga. Enda marknaden i Europa som får sina Lancer efter tidtabell är Tyskland, är man riktigt sugen så är det dit vi svenskar får åka för att köpa Lancer.
Till våren kommer bara ett motoralternativ, 1,8-liters bensinaren på 143 hk vid 6.000 rpm. Max vrid är 178 Nm vid 4.250 rpm. Accelerationen anges till 9,6 sekunder, 0 – 100 km/h. Toppfarten är 204 km/h. Men byter man ut den femväxlade manuella lådan mot en steglös CVT-låda sjunker siffrorna till 11,2 sekunder och 192 km/h. Förbrukningen med manuell låda uppges till 7,7 lit/100 km och CO2-utsläppet är 183 g/km.
Senare i höst kommer den 2,0-liter stora Volkswagen-dieseln med 140 hk och 310 Nm vid 1.750 rpm. Den används i flera andra Mitsubishi-modeller och tillgången är begränsad, därav fördröjningen. Förbrukningen anges till 6,1 lit/mil och CO2-utsläppet är 160 g/km.
1,5-liters bensinmotorn som säljs på vissa marknader är inte aktuell för Sverige. 2009 kommer Mitsubishis egna 1,8-liters diesel och ersätter VW-motorn, den beräknas ha ungefär samma effekt men dra ännu mindre bränsle och ha en mjukare gångkultur.
De svenska priserna är inte spikade ännu för Lancer men representanterna för den svenska försäljningsorganisationen gissar att en 1,8-liters modell med manuell låda hamnar kring 170.000 kronor. Då är den välutrustad från början med luftkonditionering, ESP, antispinn, sju krockkuddar och gardiner (inklusive knäkudde) som standard. Bygger man sedan på med ett komfortpaket får alu-fälgar, knappstyrning på ratten med bluetooth, ACC-klimatanläggning, med mera, så hoppar priset upp till cirka 180.000 kronor. Businesspaketet lägger till 18-tums fälgar, sportfjädring, kolfiber i inredningen, AUX-ingång, bi-xenon strålkastare med kurvljus, skinnklädsel, farthållare, frontspoiler och inte minst den stora och välljudande stereon från amerikanska Rockford Fosgate med 650 watt och en stor baslåda i bagaget. Räkna med ett pris kring 200.000 för en Lancer med businesspaket. Den som vill slå på stort kan även kryssa i rutan med navigering, då får man dessutom en 30 GB stor hårddisk som kan laddas med mp3-musik och AUX-ingången gör att man kan titta på film.
Garantierna är ganska generösa med tre år nybilsgaranti och vagnskada, tio års elektronikgaranti och tolv års rostskyddsgaranti. Eventuellt ökar man på garantierna med några år till inför den svenska introduktionen, men beslutet är inte fattat ännu.
Till hösten 2008 kommer även en kombikupémodell med namnet ”Sportback”. Den liknar i allt väsentligt den konceptbil som Mitsubishi nyligen visade upp. Sport Sedan-modellen lanseras först, eftersom det är en så viktig modell på många marknader, men svenska Mitsubishi tror inte att ”proppen går ur” här hemma förrän Sportback finns tillgänglig.
Sportmodellen Evo X kommer tidigast till juni-juli 2008 och i början av hösten finns sannolikt även en ”lillebror” med namnet Ralliart. Den får också en 2,0-liters turbofyra men 240 hk istället för de 295 som Evo X har, även Ralliart-modellen får permanent fyrhjulsdrift men sannolikt inte den avancerade styrningen av diffbroms och kraftfördelning som Evo X har. Ralliart ska finnas både som Sport Sedan och Sportback.
Någon kombimodell av Lancer blir det inte. Kombifixerade svenskar som söker större utrymmen lotsas in till crossovermodellen Outlander (som faktiskt delar samma plattform som Lancer) eller familjebussen Grandis.
Mitsubishi har reducerat antalet plattformar från 14 till 6 och nya Lancer kallas kort och gott för ”Global Project” då den är extremt flexibel och bildar grund till flera modeller hos Mitsubishi och samarbetspartnern Chrysler LCC. För Mitsubishis del har vi bara sett början av expansionen och de närmaste fem åren ska man introducera 20 nya modeller. De flexibla plattformarna och ”globala” modellerna innebär att Mitsubishi förväntar sig att bli betydligt lönsammare i framtiden, något som företaget verkligen behöver. För bara tre till fem år sedan såg många analytiker inom bilindustrin Mitsubishi som uträknade, men precis som Fiat har man rest sig upp fem i tolv.
