Regeringen meddelade under söndagen att man justerat sitt tidigare förslag om ”bonus-malus”, det system som ökar skatten för bilar med höga koldioxidutsläpp men samtidigt sänker skatten för de snåla fordonen.
Den viktigaste förändringen i det nya förslaget från regeringen – som berör flest – är att fordonsbeskattningen inte ändras på redan registrerade bilar. Miljönyttan med att ”straffa” bilar som redan är i drift bedömdes som liten, varför regeringen avstod från detta – något som man också fått kritik för när de första förslagen presenterades.
De bilar som uppfyller miljöbilsdefinitionen har tidigare fått skattebefrielse i fem år. Denna skattebefrielse slopas i det nya bonus-malus förslaget, vilket gör att ”miljödieslarna” inte får sänkt skatt.
Högst bonus på 60.000 kronor får nollutsläppsbilarna, det vill säga elbilar och vätgasbilar. Det innebär en höjning av bonusen för elbilar, som förut fick 40.000 kronor. Bonusen trappas sedan av linjärt till en utsläppsnivå på 60 g/km CO2 där bonusen är 10.000 kronor. Även gasbilar får en bonus på 10.000 kronor vid inköp (de ingick inte tidigare i supermiljöbilspremien).
Från och med 1 januari 2016 sänktes bonusen till 20.000 kronor för laddhybrider, även om de klassades som supermiljöbil. Som exempelvis Volvo XC90 T8 Twin Engine med ett CO2-utsläpp på 49 g/km.
Regeringens förslag för bonus-malus ska träda i kraft 1 juli 2018. För bensin- och dieseldrivna fordon höjs då fordonsskatten de tre första åren. Skatten räknas ut efter gränsen 95 g/km CO2 där varje gram över denna nivå beskattas med 82 kronor. De bilar som släpper ut mer än 140 g/km CO2 får en beskattning på 107 kronor per gram. Miljötillägget på 250 kronor för dieselbilar behålls.
Från det fjärde året ändras beskattningen till 22 kronor per gram som överstiger 111 g/km. Det gör att ”treåringar” (i de flesta fall förmånsbilar som lämnats tillbaka) blir mer attraktiva i begbilshallen då de får en lägre fordonsskatt.
Eftersom osäkerheten kring den nya körcykeln WLTP är ganska stor föreslår regeringen att beskattningen ska fortsätta att beräknas enligt gamla NEDC-cykeln. 1 januari 2020 går man dock över till WLTP och grundar skatten på de siffrorna. Eventuellt behövs det då en justering av skattenivåerna, men det är något som regeringen återkommer med då det blir aktuellt.
Systemet med bonus-malus ska vara självfinansierande. Enligt regeringens beräkningar ska bonus–malus systemet ge ett överskott på 0,43 miljarder kronor 2018, 0,09 miljarder kronor 2019 och 0,58 miljarder kronor 2020.
Källa: Regeringskansliet ”Bonus-Malus och bränslebytet”
