Toyotas mellanklassare Avensis finns med fem motoralternativ, tidigare har vi endast kört bilen med diesel. Därför kör vi nu den starkaste bensinaren, 2,0.

Som alternativ till exempelvis Volvo V50 eller Saab 9-3 är Avensis intressant, men välj rätt motor. (Observera att denna provkörning publicerades första gången i auto motor & sport nr 21.)

Första intrycket av Toyota Avensis är positivt, dörrhandtaget känns solitt och dörren har bra tyngd. Tittar in och noterar att sätena i vår provbil har läderklädsel, som ingår i "Luxury Pack" för 20.700 kronor. Dyrt, men då ingår även eljusterbara framstolar med minne. Och just det, man måste välja Executive-nivån (18.100 kronor) och dess-utom xenonstrålkastare (9.700 kronor).
Ni märker kanske redan att det angivna grundpriset här nedan är ganska lätt att plussa på, om man vill ha en bil med vettig utrustning. Faktum är att den bilen vi kört, som på intet sätt känns överladdad med utrustning, kostar nästan 340.000 kronor. Japanska biltillverkare buntar ofta ihop tillvalen i paket, och detta kan ge både positiva och negativa effekter på plånboken.

Avensis som kombi är mer slank än lasttålig, 543 liter ryms under insynsskyddet. Executive- och Premiumversionerna har dessutom låg maxlast.

Vi släpper miniräknaren för en stund och går tillbaka till bilen. Kvalitetskänslan i Avensis är mycket bra, det är faktiskt lite "Lexus light" över bygget. Undantaget är växellådekulissen som känns plastig. Provbilen har Toyotas steglösa låda kallad Multidrive S, som i Drive-läge inte gör någon körsugen förare glad. Växlar man "manuellt" finns sju steg att välja på, men det här är ingen bil man buskör med. Dels är körställningen mer komfortabel än aktiv och dels får man inte mycket feedback från bilen när det går undan.

Klicka för att se tekniska data och omdöme.