Många förknippar 240-modellen med sträv tygklädsel, fönstervevar och plåtfälgar, men det fanns ju mycket spänstigare versioner än så. Och under 1980-talet valde Volvo också att köra racing med 240. Det gick riktigt bra!
2015 var det 30 år sedan Volvo 240 ”regerade på europeiska tävlingsbanor”, som Volvo själva skrev i ett pressmeddelande. 1985 var nämligen ett guldår för Volvo i motorsporten när ”den flygande tegelstenen” vann både europeiska touringbilmästerskapet ETC och tyska motsvarigheten DTM, Deutsche Touringwagen Meisterschaft.
Volvo hakade på det internationella Grupp A-reglementet som presenterades i början av 1980-talet. Det innebar att Volvo måste bygga minst 500 exemplar av 240 Turbo Evolution för att modellen skulle bli homologerad. Specialmodellen hade större turbo, uppdaterad motorstyrning och vatteninsprutning.
Racingversionen toppade 260 km/h enligt Volvo. Bilarna hade racingpreparerade aluminiumtopplock och smidda kolvar, vevstakar och vevaxel. 2,1-litersmotorn hade en Garrett-turbo som laddade uppemot 1,5 bar och ett specialbyggt Bosch K-jetronicsystem.
Första året slutade i två segrar, på belgiska Zolder i ETC och på tyska Norisring i DTM. 1985 hade Volvo vunnit sex av 14 tävlingar. Volvo vann också standardvagnsmästerskapen i Finland, Portugal och Nya Zeeland 1985. Dessutom vann 240 Turbo det skotska rallymästerskapet samma år.
Det finns vissa rykten och kluriga detaljer om racing-Volvon – läs vidare här nedan!
Körde med ”superbensin”
Tävlingsversionen av Volvo 240 använde en mycket speciell bensintyp som bland annat hade högre oktantal, men också flera andra skillnader mot vanlig bensin. På så sätt kunde motorerna från början ge drygt 250 hästkrafter, och mot slutet uppemot 380 hästkrafter.
Ketchupeffekten var… påtaglig!
Plats för bredare däck?
Enligt reglerna fick inte biltillverkarna ändra hjulhusen men trots det kunde Volvo få plats med nio tum breda slicks medan konkurrenterna fick nöja sig med 8,5 tum. Det ryktas om att Volvo ”fixade till” karosserna en aning redan på fabriken.
Hur ”speciella” var Evolutionmodellerna – egentligen?
Det finns också vissa tveksamheter – eller mystiska rykten, skulle man kunna säga – kring de 500 exemplaren av Volvo 240 Turbo Evolution. Enligt ryktet var det bara de 23 exemplar av specialmodellen som skulle inspekteras av motorsportorganisationen som hade de unika detaljerna, som vatteninsprutning och större turbo.
De andra bilarna ska enligt ryktet ha varit ”vanliga” 240 Turbo.
Fisa försökte köpa ett exemplar av 240 Turbo Evolution men lyckades inte. Då ska organisationen ha krävt en lista på köpare som fått sin Evolution levererad. Volvo kunde först inte få fram någon lista så bilen godkändes inte.
Senare fick Volvo fram en lista och stoppet hävdes.
Tidigt antispinnsystem
1986 fick bilarna ett slags antispinnsystem som minskade turbotrycket och bränsletillförseln om bakhjulen snurrade snabbare än framhjulen.
Vägrade köra med vatteninsprutning
Vatteninsprutningen ställde till problem för schweizaren Rudi Eggenberger. Han vägrade köra med systemet inkopplat eftersom det enligt honom inte fungerade särskilt bra. Han monterade istället en atrapp för att det skulle se ut som att systemet fanns på plats – men det gjorde det inte. Därmed bröt han mot en klausul i Volvos kontrakt.
Han fick inte förnyat kontrakt utan började tävla med Ford Sierra.
Drog sig ur efter fuskanklagelser
Volvo anklagades för att ha kört med otillåten instrumentbräda och kardanaxel, att bränsletanken skulle ha varit för stor och att Volvo kört med fel bränsletyp. Diskvalificeringarna var dålig pr för Volvo som drog sig ur grupp A 1986. Men privata team fortsatte köra.
Källor: Touring Car Times, 240 grupp A, Volvo
