Svensk järnväg är eftersatt. 75 procent av Sveriges järnvägsinfrastruktur är över hundra år gammal. Idag ser vi förseningar, inställda avgångar och ofta skyhöga priser.
Undertecknad åker på AIK:s bortamatcher så ofta det är möjligt och efter Kalmar 2022 gick det att konstatera att det var billigare att göra resan ner och upp med en Mercedes-AMG SL 63 med dubbelturbo-V8 än det var att ta tåget.
När den första av två matcher i Göteborg 2023 närmade sig blev frågan än en gång relevant. Hur dyr blir egentligen tågresan mellan Sveriges största städer? Vi kikar närmare på biljettpriserna vid köp över två veckor ner till dagen innan avfärd.
Precis som väntat blir det klart dyrare närmare avfärd och skillnaden kan bli flera tusen så länge man inte är flexibel.
Största skillnaden syns på resan tillbaka till Stockholm (i det här fallet söndag 1 oktober). För nerresan (lördag 30 september) finns flertalet resor med vettiga avgångstider kvar dagen innan avfärd och som bara skiljer ett par hundralappar mot att köpa 16 dagar i förväg. Inga tåg var slutsålda och bara en biljett landade över 1 000 kronor.
Hemresan var i detta fall klart knepigare med många resor för en bra bit över 1 000 kronor. Av de 30 resor vi tittade på var 16 antingen slutsålda, ej tillgängliga eller kostade över tusenlappen med tre, två och en dag till avresa. Med en veckas marginal var det enbart fem resor som landade i kategorin vi kan kalla för ”otillgängliga eller svindyra”. Redan 17 dagar innan avfärd var ett tåg slutsålt, men resterande landade utanför ovan nämnda kategori.
Kikar vi till kostnaden för barn och unga, vi räknar på en 15-åring, så ser vi precis samma tendenser som för de som betalar fullpris. Dock är skillnaderna inte lika stora och priserna lägre. Men också antalet ej tillgängliga hemresor klart högre.
Värt att notera är att priser fluktuerar då folk avbokar biljetter och vissa tåg med obestämda avgångstider läggs till. På ett tåg som ena dagen bara har biljetter i första klass kvar kan det dagen efter gå att få en stol för mer än 500 kronor billigare. För att kunna åka tåg utan att råka ut för hutlösa priser handlar det till mångt och mycket om att kunna anpassa sig efter de tillgängliga avgångarna och deras priser.
Hur såg det ut jämfört med bilen då? Jo, totalt gick det åt 1 831,87 kronor till bensin. Kan man köpa tågbiljett tidigt och har möjlighet att välja en av de billigare avgångstiderna är tåget det klart mest ekonomiska alternativet, även de dyraste tågresorna skulle blivit billigare än att köra själv. Bilen drog då 9,2 liter per 100 km, rätt så mycket alltså.
Med mindre bil och annat bränsle går kostnaden att slipa ner avsevärt. Har man dessutom maximal otur och måste välja de dyraste tågen blir tåg över 1 200 kronor dyrare, räknat på vår förbrukning. Är man två som ska åka ska det mycket till för att tåg ska vara mer ekonomiskt. Och det gäller oavsett ålder.
Flexibilitet är ordet. Bilens kanske främsta egenskap. Den står redo när man vill och priset skiljer inte mer än några hundralappar beroende på bränsleprisernas förändring. Tåget skiljer, på en resa tur och retur, upp till 2 340 kronor. Detta är då förstås räknat på att man lever på ett sätt som gör att man är tvungen att äga en bil.
Dock har förstås våra fyrhjuliga vänner en del nackdelar, och att vi i dagens klimatfokuserade samhälle har en järnväg som på flera områden inte har en chans att konkurrera med bilen måste ändå uppfattas som ett misslyckande.