Under onsdagen presenterade EU-kommissionen sitt förslag för hur koldioxidutsläppen ska minskas. Sverige ska minska utsläppen med 17 procent och transportsektorn står för cirka en tredjedel av utsläppen. Det innebär att regeringen sannolikt snart föreslår ytterligare höjning av skatten på bensin och diesel.

Vid årsskiftet hoppade siffrorna upp på de stora skyltarna vid mackarna och nådde nya höjder. Men vi får sannolikt vänja oss vid att det bara är början på ännu fler höjningar av bränslepriserna. Om målen i EU:s klimatpaket ska nås måste bränsleförbrukningen ner och det effektivaste sättet att sätta press är att höja priset.
För Sveriges del ska utsläppen minska med 17 procent fram till 2020, enligt EU-kommissionens förslag. En tuff uppgift då Sverige redan har en relativt stor andel av elproduktionen från vattenkraft (förnyelsebart) och även gjort en stor omställning av hur villor och hyreshus värms upp (centralvärme och bergvärme).
Industrisektorn behandlas i ett eget system med utsläppsrättigheter och därför kan minskningen främst ske bland transportsektorn och uppvärmningen. Transportsektorn beräknas stå för en tredjedel av utsläppen.
Klimatberedningen utreder just nu ett förslag för hur skattesystemet ska se ut för bränslen och de uppgifter som läckt ut pekar mot att man vill ha högre skatter samt en kilometerskatt på lastbilar. Utsläppen från personbilar har stått i stort sett stilla de senaste åren medan högkonjunkturen inneburit ett större transportbehov som gjort att lastbilstrafiken ökat.
Allt pekar därför mot att regeringen ganska snart kommer med ett förslag på ökad skatt på bensin och diesel. Förhoppningsvis innebär det i så fall att skatten inte ökar på E85 och miljöminister Andreas Carlgren har tidigare gett utfästelser på att biodrivmedel ska vara undantagna från skatt fram till 2013.