Utredningen presenterar konkreta rekommendationer för framtidens fordonspolitik. Bland de mest framträdande förslagen finns en stegvis höjning av reduktionsplikten till 21 procent år 2028 och vidare upp till 25 procent år 2030.
Samtidigt föreslås höjda skatter på bensin och diesel, vilket beräknas öka priset vid pumpen med cirka 3,30 kronor per liter. Enligt Mattias Goldmann, vd för 2030-sekretariatet, är utredningen ett uppdukat smörgåsbord för kommande regeringar för att nå klimatmålen och undvika EU-böter, även om höjda drivmedelsskatter kan bli politiskt svåra att genomföra.
Billigare elbilsladdning och tuffare malus
För att påskynda elektrifieringen föreslår utredningen och expertisen att energiskatten på el sänks med cirka 20 öre per kilowattimme. Detta bedöms ha en bra fördelningsprofil som särskilt gynnar elbilsägare på landsbygden och de som kör långa sträckor.
På fordonssidan väntar samtidigt skärpningar för konventionella bilar och laddhybrider. Den förhöjda fordonsskatten, det så kallade malus-systemet, föreslås förlängas från dagens tre år till fem år för nya bilar.
Dessutom väntas gränsvärdet för när malus-skatten träder i kraft sänkas från 75 till 60 gram koldioxid per kilometer, samtidigt som grundbeloppen höjs. Nedsättningen av förmånsvärdet för laddhybrider och gasbilar föreslås fasas ut, medan anslaget för elbilspremier ökas.
Framtidsplan för nästa regering
Eftersom Tidöpartiernas tid att lägga propositioner före valet i princip är ute, blir utredningen ett viktigt underlag för nästa mandatperiod. 2030-sekretariatet välkomnar de tydliga linjerna för reduktionsplikten men riktar kritik mot förslag som att slopa pumplagen och att jordbruket fortsatt ska stöttas i att tanka fossil diesel istället för svenskproducerade förnybara alternativ.
