Opels kris: 3 tänkbara scenarier

Opels högsta ledning träffade på måndagen Tysklands förbundskansler Angela Merkel och diskuterade en vädjan från Opel om ekonomiskt stöd från tyska staten om det pressade läget för GM:s europeiska dotterbolag skulle förvärras. Efter mötet meddelade Merkel att regeringen före jul kommer att ta ställning till möjligheten att ställa upp med borgen för Opel.

Angela Merkel betonade dock att det inte alls är säkert att detta steg blir nödvändigt. Men om det blir aktuellt med borgen för Opel, ställer staten som krav att inga pengar får hamna hos GM i USA.

Carl-Peter Forster, chefen för GM Europe, bekräftade officiellt på måndagskvällen att samtalen handlat om en möjlig borgensförbindelse på "lite mer än en miljard euro". Samtidigt betonade Forster att man bara talar om vad som kan behövas "i allra värsta fall", det vill säga om General Motors ställer in betalningarna och det handlar om att rädda den tyska bilkoncernen.
Forster förklarade att Opel inte har några "kortsiktiga likviditetsproblem". "Vi talar inte här om subventioner från staten, bara om en säkerhetsmarginal".
Om Opel skulle gå omkull, drabbas enligt branschanalytiker dels företagets 25.700 anställda (och deras familjer) plus minst 50.000 personer hos alla underleverantörer (och deras familjer).

Med tanke på risken för att även andra biltillverkare eller andra företag i Tyskland kan följa Opels exempel att be staten om stöd, betonade Angela Merkel noga att detta handlar om ett rent undantagsfall.
Opels vädjan om ekonomiskt hjälp har utlöst livliga diskussioner bland ekonomer och branschanalytiker, och fackmagasinet Automobilwoches nätedition har sammanställt tre olika scenarier som framträder i diskussionerna:
# BORGENSFÖRBINDELSE. I princip kan tyska förbundsstaten och de delstater där Opel har fabriker tänka sig att ställa upp med en borgen i miljardklassen. Men man betonar att ett sådant steg absolut måste förbli ett undantag. Det måste också vara förenligt med EU-rätten och det måste finnas garantier för att pengarna inte på något sätt slussas över till Opels ägare GM. EU-kommissionen måste också godkänna borgensförbindelsen. Ordföranden för De Gröna kräver att staten i så fall måste kunna kräva löfte om att Opel satsar hårdare på miljövändligare nya modeller.
# INGEN HJÄLP. Flera ekonomer, bland dem chefen för Ifo-institutet i München, Kai Carstensen, anser att en ett statligt stöd talar direkt emot själva grunden för marknadsekonomin. Dessutom måste staten ställa sig frågan varför man hjälper just Opel, och inte "butiken på hörnet", menar Carstensen. Chefen för ekonomiska forskningsinstitutet RWI, Christoph Schmidt, ser kallt på saken och anser att en konkurs för Opel är fullt möjlig. "Den tyska produktionen av bilar faller inte samman bara för att Opel försvinner."
# FÖRSTATLIGANDE. Det finns även förespråkare för att staten tar över Opel. Ekonomen Peter Bofinger tycker att "i fallet Opel bör förbundsregeringen överväga att förstatliga bolaget, för att snarast när krisen är över, sälja tillbaka det till privata investerare. Liknande tankegång uttrycker före detta BMW-chefen Helmut Becker, som numera leder Institutet för näringslivsanalys i München. "Staten bör med pengarna ge Opelintressenterna möjlighet att lösa ut Opel från General Motors." Samtidigt påpekar Becker att den lösningen är närmast utesluten, med tanke på de starka juridiska och organisatoriska band som finns mellan GM och Opel.