Tisdagen den 17:e har utmålats som en ödesdag för Saab. Säljas eller läggas ner? Men i själva verket betraktar vi en betydligt längre process då både GM och Saab är beroende av hjälp. Ett pokerspel där ingen avslöjar sina kort – förrän i sista given!
Kvällstidningarna, dagstidningarna, finanstidningarna – till och med en del bilsajter – har målat upp svarta krigsrubriker som handlar om Saab Automobiles snara hädanfärd. Tisdagen den 17:e beskrivs som en ödesdag, då Saab kan ”likvideras”.
Är det då helt nattsvart? Nej, naturligtvis inte. Verkligheten kan sällan målas upp i de svartvita bilder som bloggare och kvällstidningarna rör sig med. I verkligheten kan Saabs situation snarare betecknas som ganska ljus med två stora modellintroduktioner strax om hörnet (nya 9-5 och 9-4X) samt en breddning av 9-3 familjen i och med säljstarten av skogsmullemodellen 9-3X. Tre nya modeller inom loppet av tolv månader – när hände det senast i Saabs historia?
De mörka molnen kommer istället från ägaren General Motors, som brottas med enorma problem på sin viktiga hemmamarknad, liksom den pågående finanskris som just nu får hela världens bilindustri i gungning. Saabs problem handlar inte om att ha ”fel” bilar, det finns helt enkelt ingen efterfrågan just nu när nybilsköparna tvekar. Men behovet av bilar är relativt konstant och när lågkonjunkturen går över i ett mera normalt tillstånd finns det en uppdämd efterfrågan. Då gäller det att vara beredd med rätt produkter.
General Motors har försummat sin svenska förgrening på familjeträdet ganska länge, en lyx man kunnat unna sig när verksamheten bar frukt på så många andra områden. Saab har varit och förblir en mycket, mycket liten del av GM:s globala försäljning. Samtidigt har Saab ingen anledning att skämmas, på flera viktiga marknaderna i Europa (Tyskland undantaget) har man lyckats hyggligt. Framför allt om man jämför med GM:s fruktlösa lansering av Cadillac som premiummärke i Europa – en totalflopp utan jämförelse. Saab är och förblir varumärket ”premiumlight” i Europa, och skulle kunna lyckas så mycket bättre om bara GM:s marknadsfolk insåg samma sak och bidrog med lite växtnäring.
Sent under tisdagen, svensk tid, ska General Motors presentera sin framtidsplan för de amerikanska myndigheterna. GM måste visa en hållbar, sannolik plan som innebär att de amerikanska skattebetalarna på sikt kan få tillbaka sina utlånade pengar, liksom de nya som GM vill låna.
Om GM inte presenterar en tillräckligt bra plan riskerar man att tvingas in i konkurs, enligt ”Chapter 11”, och då kommer konkursdomstolen se till att skattebetalarna hamnar längst upp på den lista av skulder som ska betalas. På den nedre halvan hamnar sannolikt en hel del underleverantörer som inte får betalt, liksom bilarbetarfacket UAW som i ett slag får ge upp gamla avtal och tvingas förhandla om nya villkor för sina medlemmar.
General Motors har förlorat så stor marknadsandel på sin hemmamarknad att man inte längre kan unna sig ”lyxen” med åtta olika varumärken. Hälften vore nog, och det är en färdriktning som redan är utstakad. Marknadsföringen räcker helt enkelt inte till och det innebär att Pontiac bantas till ett minimum, Hummer säljs, Saturn läggs ner (sannolikt) och Saab ”frigörs” för att kunna bli säljbart. Med amerikanska ögon är likvideringen av Saturn ett mycket större problem än försäljningen av Saab, även om vi i Sverige ser saken på ett annat sätt.
För att det ”frikopplade Saab” ska se attraktivt ut behövs hjälp från den svenska regeringen. Ju mer pengar, desto bättre. GM hotar med nedläggning av Saab och därmed är vi inne på liknelserna med pokerspel. De svenska förhandlarna känner förstås stressen hos GM att presentera en bra framtidsplan, annars blir det konkurs. En konkurs behöver dock inte vara dålig för GM och heller inte Saab, som sannolikt kan säljas iväg för en billig peng. Även om svenska regeringen med Maud Olofsson och Fredrik Reinfeldt i spetsen utåt förmedlar buskapet att ”vi ska inte äga bilfabriker” vet man att Saab sannolikt blir betydligt billigare att köpa efter en GM-konkurs. Att förneka köpintresse tillhör spelet.
Saab kan köpas loss, några statliga lånemiljarder sätter igång tillverkningen av nya 9-5 i Trollhättan och produktionen av 9-3 Cabriolet flyttas också dit. Saab tecknar ett avtal med det ombildade GM om en produktion av 9-4X i Mexico, vilket gynnar båda parter och blir en bra affär. Investeringen i Saab är lätt att motivera för svenska regeringen då konsekvenserna av en nedläggning blir betydligt dyrare, både på kort och lång sikt.
Påståendet att Saab ”aldrig varit lönsamt på 20 år” är bara delvis korrekt. GM har inget intresse av att bokföra en beskattningsbar vinst i Sverige och kan internfakturera ner till noll, en ganska enkel åtgärd genom till exempel dyra licenser och en hög hyra på fabriken i Trollhättan.
När sedan lågkonjunkturen viker blir Saab sannolikt lönsamt och därmed attraktivt att sälja vidare. Svenska staten säljer Saab, precis som man sålde Vin och Sprit AB, till en hugad internationell kund.
Men detta är bara ett av flera tänkbara scenarier. GM kan gå fullständigt i ”putten” i USA och tvingas in i en radikal rekonstruktion, vilket skulle kunna leda till att regeringarna i Storbritannien, Tyskland, Belgien och Sverige bestämmer sig för att nybilda ett europeiskt General Motors (”New GM Europe”) med Opel, Vauxhall och Saab. Ingenjörerna från Tyskland, Storbritannien, Sverige och Italien (dieselutveckling hos VM Motori) bildar ett tillräckligt stort team för att gemensamt utveckla nya plattformar och drivlinor.
Ett tredje scenario är att ingen politisk vilja finns, vare sig i USA eller i Sverige, för att rädda kvar Saab som varumärke och i den allmänna krisen lägger GM ner fabriken i Trollhättan. Vad som händer med produktutvecklingen hos GM Powertrain Sweden i Trollhättan är mera osäkert, ingenjörer behövs även om det är kris just nu.
Om detta vet vi dock inte mycket, i skrivande stund. Första dokumentet (pokergiven) som ska upp på bordet är General Motors framtidsplan, som ska presenteras för de amerikanska myndigheterna 17 februari. Politikerna har fram till månadsskiftet att studera handlingarna, sedan kommer ett beslut om konkurs eller tummen upp och fler lån.
Det innebär att bilsalongen i Genève, som smygstartar den 2:e mars, sannolikt helt kommer att färgas av händelseutvecklingen hos General Motors och dess varumärken i USA och Europa. Vad ska hända, vem blir kvar? Alla håller sina kort tätt mot bröstet, för att inte avslöja för mycket. Frågan om vad som ska hända är öppen, men den blir inte slutgiltigt avgjord under tisdagen den 17:e februari – även om kvällstidningarna påstår det!
