Mercedes E 350 CGI: Linje lusta

Mercedes begraver CLK-beteckningen och ersätter den med en tvådörrarsversion på större E-klass. Resultatet är en coupé med en hel del ha-begär...

Coupen är faktiskt inte så mycket mer opraktisk än sin sedanbroder. Observera att detta test publicerades första gången i auto motor & sport nummer 18, 2009.

Till att börja med ska det sägas att det här med bokstavbytet från CLK till E inte haft några världsomvälvande effekter vad gäller format. Den "lilla" CLK finns alltså inte mer, och ersätts av den "stora" E-klass Coupé. Den fem centimeter längre, fyra centimeter bredare och 1,5 centimeter lägre.
Prismässigt är det förvånande nog billigare att köpa en E 350 CGI Coupé än den utgående (och tjugo hästar svagare) CLK 350. Redan här känns hoppet från CLK till E ganska lätt att leva med, eller hur?
Vi lämnar jämförelsen med gamla CLK därhän och fokuserar istället på grunden för E-coupén, nämligen "vanliga" E-klass sedan. Troligen en av Svenssons absoluta drömbilar, om än inte för de som anser sig behöva knappt två kubikmeter lastvolym. Å andra sidan finns ju E-klass som kombi, men det är en annan historia.

E-klass Coupé är en fullvärdig familjebil - för fyra...

E-klass är, även som sedan, i första hand en familjebil. Bakdörrarna gör det enkelt för ungarna att hoppa i och ur bilen, och dessutom kommer man enkelt åt bagage genom dem om man har fällt baksätet.
En coupé är annorlunda. Alla tillverkare vill få coupén att framstå som det ungdomliga alternativet, bilen för de som ändå inte har några barn som ska in i baksätet och dessutom bara har lite käckt weekendbagage och därmed inte behöver ett fällbart baksäte heller.
Och eftersom det ska vara så himla häftigt att äga en coupé kan man ta mer betalt för dem än motsvarande sedanmodell.
Problemet är att få unga människor har tillräckligt med pengar för att motivera coupéköpet, och har man det köper man troligen ännu hellre en sportbil som är "häftig på riktigt".
Så vilken kundgrupp är:
A. Intresserade av en bil som inte nödvändigtvis är så praktisk.
B. Stadd vid tillräcklig kassa för att ha råd med ovanstående bil.
Pensionärer, givetvis. Eller åtminstone människor vars barn har flugit ut. De som befinner sig på "ålderns sensommar" om uttrycket tillåts.
Detta är orsaken till att coupémodeller ofta dras med en gubbstämpel som är svår att bli kvitt.
Lägg till detta "problem" varumärket Mercedes-Benz, och de flesta under 35 års ålder suckar och går.

292 hästar räcker för att prestera en 0-100-tid på under sju sekunder samt en begränsad toppfart på 250 km/h.

Så vad väntar de "35-plussare" som faller för E-klass Coupé? Jo, en lite mindre praktisk - men i övrigt rätt så likvärdig - bil än de som köper en E-klass sedan, visar det sig.
Praktiskt sett är dörrarna och antalet sittplatser det som skiljer bilarna emellan. Att ta sig i och ur är egentligen inget större problem än att ta sig ur ett dörrförsett baksäte, och väl på plats är det rymligt i alla ledder i E-coupén.

Samma interiör som E-klass sedan - toppen! Förvånande komfortabelt och rymligt baksäte för två.

Åtminstone så länge man är runt 180 centimeter lång, och hyfsat normalbyggd.
Knäutrymmet är fullt tillräckligt trots att axelavståndet är 11,5 centimeter kortare än E-klass sedan. Som barn-/nödsäte betraktat är det fullständigt överdånigt - det här är en fyrsitsig bil, ingen "2+2:a".
E-klass sedan har ett av världens bästa baksäten, och Coupén är inte sämre. Stolarna har bra lårstöd och ryggstödet har en vilsam lutning. De fasta nackskydden skymmer såklart bakåtsikten för föraren, men ser åtminstone läckra ut. Pisksnärtskydd finns endast i framsätet, sidokrockkuddar bak är tillval för 3.950 kronor.
Avsaknaden av B-stolpe gör att man inte känner sig instängd i baksätet, och detta trots att fönsterlinjen är ganska hög. Dessutom går de bakre sidorutorna att veva ner oberoende av framrutorna, och med samtliga rutor nere är steget till en helt öppen bil faktiskt inte så långt.
Den enorma öppningen suddar effektivt ut gränsen mellan kupé och natur, och i den här bilen känns det helt rätt att bara glida fram. V6:an under huven är på 3,5 liter och har

Komfortabla sportstolar fram ser till att fläsket hålls i schack i böjarna. Tack för det.

direktinsprutning. Ljudet den ger ifrån sig är dock mer mustigt än upphetsande, och mest kraft lämnas i mellanregistret varför man sällan dristar sig till att varva sig blå.
292 hästar vid 6 400 r/min och 365 Nm mellan 3.000 och 5.100 r/min räcker för att prestera en 0-100-tid på under sju sekunder samt en begränsad toppfart på 250 km/h. Respektabla siffror, men en bil av den här typen behöver sällan mycket motor för att komma till sin rätt.
E-klass Coupé uppför sig precis lika neutralt och fint på vägen som sedanmodellen, det vill säga med en stor portion värdighet och, om man pressar bilen, fin balans och mycket bra karosskontroll.
Den sjustegade automatlådan (standard) lämnar ingenting att önska, växlingarna sker väldigt mjukt och diskret. Särskilt sportig är den dock inte, och i kombination med en lite sävlig gasrespons känns forcerade nedväxlingar inte bekväma.
Coupén har en annan slutväxel än sedanmodellen, och är lite mer långbent på motorväg. På sjuans växel i 110 km/h ligger motorvarvet på strax under 2.000, cirka 300 r/min lägre än i motsvarande sedan. Vilsamt var ordet...
Vidare är bränsletörsten hyfsat måttlig, 9,6 l/100 km får betrakas som godkänt för en bil med nästan 300 hästar och en tjänstevikt på över 1.700 kilo. Och med en fjäderlätt gasfot går det att snålköra bilen på nedåt 7 l/100 km.
E 350 Coupé är dyr om man jämför med konkurrenterna Audi A5 och BMW 3-serie Coupé, men så är den ju i grunden en E-klass. En välbyggd, kraftfull och mycket bekväm familjebil - för fyra.

• För att läsa betyg och testfakta, läs auto motor & aport nummer 18. Klicka här för att köpa digitaltidningen, hela numret för bara 29 kronor.
Eller vänta till testet läggs i testarkivet.

John Argelander →

Mest lästa artiklar

• PROV: Mercedes B-klass - och A-klass?
• PROV: BMW M5 - kan den slå föregångaren?
• TEST: Corvette ZR1 mot Porsche 911 GT2 RS