Nervositeten inom den amerikanska bilindustrin ökar då det fyraåriga avtalet med bilarbetarfacket UAW upphör idag fredag. UAW siktar in sig på General Motors för att få ett avtal med dem först och sedan knyta Ford och Chrysler till liknande avtal. Knäckfrågan är hur de dyrbara sjuk- och pensionsavtalet ska lösas.
Under fyra år har det rått ett relativt lugn inom den amerikanska bilindustrin men nu är avtalsperioden med det mäktiga bilarbetarfacket UAW slut. Ett nytt avtal ska förhandlas fram och parterna har ett tufft arbete framför sig.
UAW har ställt upp General Motors som ”mål nummer ett” i sina förhandlingar och har redan gjort ett tillsvidareavtal med Ford, Chrysler väntas få ett liknande avtal snart. Men avtalet med General Motors upphör formellt idag, fredagen den 14 september, och parterna måste nå fram till en ny uppgörelse.
Uppmarschen inför den nya avtalsrundan har varit relativt lugn och båda sidor har ansträngt sig för att inte skapa ett skyttegravskrig där positionerna snabbt blir låsta och strejkvapnet plockas fram. Redan i somras började informella kontakter mellan bilindustrin och UAW för att sondera terrängen.
Några detaljer om de informella förhandlingarna har inte läckt ut men det är känt att General Motors vill skapa en pensionsfond som ägs av UAW. Vid uppstarten av en sådan fond skulle man skjuta till en stor summa och sedan fylla på med mer medel enligt en långsiktig plan. Även om en sådan konstruktion skulle bli dyrbar så är det ändå ett sätt för amerikansk bilindustri att få kontroll på de skenande kostnaderna för sjuk- och pensionsavtal till sina anställda. Konstruktionen har också den fördelen att ansvaret för utfallet av pensionsfonden skulle ligga på UAW och om de fackanslutna blir missnöjda riktas kraven mot den egna organisationen istället för att begära mer betalt av bilindustrin.
Både bilindustri och facket skulle egentligen vilja ha en sjukförsäkring som är statligt finansierad via skattsedeln, som i de flesta länder i Västeuropa. Det skulle hålla sjukvårdskostnaderna nere i USA, istället för att som nu vara de högsta i världen. Bill Clinton var den senaste presidenten som försökte genomföra en sådan reform och efter det misslyckandet anses nya försök omöjliga.
