Med ny teknik skapas hybridbilen som bara dricker två snapsar per mil. Den är billigare i inköp än dagens hybrider och kan köras sex mil på enbart batterierna.

Inom 3-4 år ska den är bilen seriebyggas och demonstrera hur effektiv en laddhybrid kan vara. Genomsnittsamerikanen ska kunna köra på 1 liter bensin per 100 km.

Hybriddriften är bara i början av sin utveckling, anser Donald Bender chefstekniker hos amerikanska batteriutvecklingsföretaget AFS Trinity Power Corporation. Och han har fog för den åsikten; AFS Trinity har fått patent på ett hybriddrivsystem som ska leda till bilar som drar 0,1 liter per svensk mil i typisk tätortskörning.
Grunden i företagets projekt Extreme Hybrid (XH) är en ny typ av batteri, kombinerat med ett antal superkondensatorer. Hela det strömlagringspaketet blir lättare, billigare och effektivare än någon av dagens batterityper, hävdar Edward Furia, vd för AFS Trinity.
Tack vare den nya typen av batteri – som kostar hälften av de litium-jon-batterier som används i dag -kommer bilar med Extreme Hybrid-tekniken att köra in sitt högre inköpspris på mindre än fem år, enligt teknikchefen Bender. Stiger bensinpriset (i USA) till över 2,85 dollar per gallon, nås brytpunkten ännu snabbare.

Extremhybriden från AFS Trinity ska laddas från nätet och ha en liten förbränningsmotor (internal combustion engine, ICE) som komplement. I normalfallet körs den till 80 procent på batterierna, vilket enligt tillverkaren betyder att den går 250 miles per gallon, motsvarande 1 dl per svensk mil. (Klicka för större bild).

Drivsystemet Extrem Hybrid bygger på att bilens batteri även kan laddas från elnätet; prototypbilen är en så kallad plug-in hybrid electric vehicle (PHEV), på svenska ungefär laddhybrid. Det är en enkel teknik för att med befintlig infrastruktur markant minska bränsleförbrukningen hos en hybridbil. Bilen laddas från nätet under natten (när elen är billigast) och kan sedan köras upp till 60 km med enbart elmotorn.
Och finessen är att XH-bilen ger i det närmaste samma accelerations- och fartresurser med enbart elmotorn som en konventionell hybrid, där man normalt utnyttjar bensinmotorn när det krävs extra kraft. Det betyder att XH kan köras även i amerikansk motorvägsfart utan att ta till bensinmotorn – något som ingen hybridbil i dag klarar.
Med extremhybridtekniken är detta möjligt genom att batteriet kompletteras med ett antal ”ultra-caps” – ultraeffektiva kondensatorer. Dessa kan momentant avge mycket hög effekt och de lagrar ström extremt snabbt, vilket utnyttjas för laddning så fort föraren lättar på gaspedalen eller bromsar.
Det här betyder att batteriet (av litium-jon-typen) kan anpassas för hög energi, inte främst högt effektuttag. Vilket in sin tur betyder lättare och betydligt billigare batterier jämfört med dem som används i befintliga hybridbilar.
Med XH-tekniken räknar AFS Trinity med att en typisk bilpendlare i en storstad kan klara sig med enbart elmotorn för sin dagliga körning (cirka 60 km) om batteriet har laddats på natten. Och eftersom en elmotor är mindre komplex än en förbränningsmotor, innebär det att bilen kräver mindre underhåll och service. Därför kör den in sitt högre inköpspris på några år.
Företaget ger ett sifferexempel där man säger att en Extreme Hybrid sparar 12.000 dollar åt sin ägare på fem år, jämfört med en motsvarande bensindriven bil med genomsnittlig körsträcka. På tio år skulle det bli 22.000 dollar.
Tack vare det effektivare batteripaketet kan XH-bilar förses med mindre förebränningsmotor än dagens hybrider och det betyder mindre förbrukning av bensin eller diesel. AFS Trinity har kalkylerat fram en förbrukning som bygger på en typisk konsument som kör 45 svenska mil i veckan, varav cirka 38 mil enbart på batterierna. Då blir bränsleförbrukningen (bensin i detta fall) 1,0 liter per 100 km (250 miles/gallon) eller 1 dl per svensk mil.
AFS Trinity har sökt patent på flera de tekniska lösningarna i XH-projektet, som i nästa steg ska resultera i en prototypbil som kan demonstrera tekniken. Det världsberömda brittiska teknikutvecklingsföretaget Ricardo är involverat i projektet, liksom Plug-In Partners -en nationell rörelse i USA som vill främja laddhybridbilar med biobränslemotor. Rörelsen startades av staden Austin (Texas) och dess kommunala elverk Austin Energy, och medlemmar är nu flera hundra kommuner, delstater, företag, konsument- och miljöorganisationer samt enskilda konsumenter. Målet är att i första steget få fram laddhybridbilar som kan köras 80 km på enbart batteriet och vilkas förbränningsmotor drivs med biobränsle (etanol eller biodiesel).

Miljöbilsorganisationen Calcars har testat en Toyota Prius med laddbara batterier. Den drar ­ förutom laddströmmen ­ inte mer än en moped (0,23 liter per svensk mil) i normal storstadskörning.

De första 50 exemplaren av AFS Trinitys demobilar ska lämnas ut till viktiga medlemmar i Plug-In Partners för utvärdering i praktiskt bruk.
Demonstrationsbilarna beräknas vara färdiga senast 2010. Med utgångspunkt från den pågående prissänkningen på batterier, kondensatorer och annan elutrustning räknar man med att Extreme Hybrid-bilen vid den tidpunkten ska kunna produceras till ett pris som gör den överkomlig. Så överkomlig alltså, att den ska betala tillbaka sin merkostnad på mindre än fem år.
En bieffekt med laddhybridtekniken är att laddbara bilar även kan leverera tillbaka el till det fasta elnätet. Det ses som extra tillgång i nödsituationer, då ett stort antal laddhybridbilar i varje fall lokalt kan få igång livsviktiga elberoende funktioner i händelse av katastrofer eller större elavbrott.