En av de mest uppskattade bilfilmerna som vi skrev om förra året var ”Urban Outlaw”, en mycket personlig dokumentär om Porsche 911-entusiasten över alla andra – Magnus Walker. De tidiga 911:orna har en speciell charm med sin avskalade enkelhet och få kan beskriva den känslan som just Magnus Walker.
Magnus Walker har samlat på sig minst en 911 av alla årsmodellerna från 1965 till 1973. Alla med fläktkylda sugmotorer. Men senaste året har Magnus Walker också fått upp ögonen för de tidiga Turbo-modellerna mellan 1975-1977. De första turbomodellerna hade ingen laddluftkylare, vilket jämfört med senare modeller ger ett slankare utseende (laddluftkylaren krävde en större bakvinge).
Turbotrycket byggs upp långsamt och det ger 911 Turbo en speciell karaktär, något som Magnus Walker beskriver väl i filmen. Men turbokicken är en livsfarlig drog, har man en gång provat så är man fast för alltid. Magnus har på kort tid samlat på sig fyra stycken Porsche 911 Turbo och fler kan det nog bli.
Porsche 911 Turbo: Historik och tekniska fakta
Året efter att grannarna i München presenterat sin BMW 2002 Turbo kom Porsche med svaret: 911 Turbo. Det som Porsche lyckades bättre med än någon annan var att ladda namnet ”Turbo” med en närmast magisk lyster. Det här var den snabbaste, starkaste, bredaste och mest våldsamma 911-modell man någonsin byggt.
Arbetet med Porsche 911 Turbo hade börjat 1972 och var ursprungligen ”framtvingat” av homologeringsregler som krävde 500 producerade bilar. Reglerna ändrades men arbetet fortsatte och Porsches ledning såg möjligheten att skapa en attraktiv toppmodell – som man dessutom skulle kunna ta bra betalt för.
Porschelegenden Ernst Fuhrmann ledde projektet och valde en ganska enkel konstruktion med stor 3,0-liters motor, lågt kompressionsförhållande och ingen laddluftkylare. Toppeffekten sattes till 260 hk men det som eftervärlden mest kommer ihåg är hur hästkrafterna utvecklades. Med tämligen slö respons i motorn hände inte mycket förrän turbotrycket byggdes upp och då kom plötsligt all effekt på en gång.
För att hantera den höga effekten breddades hjulhusen bak och det gjorde 911 Turbo i grunden ganska understyrd, ända tills turboeffekten slog till och bilen blev överstyrd. En oerfaren förare kunde i det läget instinktivt släppa upp gasen, vilket inte sällan resulterade i att bilen snurrade.
Det höga vridmomentet krävde kraftigare doningar i transmissionen och för att få plats med bredare kuggar fick Turbomodellen bara fyra växlar istället för fem, som på Carrera. Porsche menade att det breda vridmomentet gjorde den femte växeln överflödig – vilket man nog hade rätt i – men det kändes inte speciellt sportigt.
När Porsche 911 Turbo modellen började säljas 1975 var det den snabbaste bilen tillverkad i Tyskland med en topphastighet på 250 km/h. Turbon var en stark, snabb, brutal och rätt elak bil – vilket bara bidrog till att skapa ännu större magi kring modellen.
Responsen hos bilentusiasterna var långt större än Porsche vågat hoppas på, så även försäljningssiffrorna för 911 Turbo. 1978 förstorades motorn till 3,3 liter och framför allt fick den en riktig laddluftkylare för att hålla ordning på insugstemperaturen. Intercoolern placerades ovanpå motorn och därmed krävdes en utbyggnad långt ovanför motorluckan, vilket dock gick att lösa smidigt med hjälp av den stora bakvingen. Även sett från sidan var bakvingen ganska stor, men det hjälpte till för att flytta tyngdpunkten bakåt och göra bilen mindre sidvindkänslig.
Chassit förbättrades men den stora förbättringen på Turbon var de nya 16-tums Pirelli P7-däcken med massor av klistrigt grepp, något som bilen verkligen behövde. Toppeffekten angavs officiellt till 300 hk men var nog i praktiken en bra bit över. Maxvridet i 3,3-liters motorn ökade från 343 till 430 Nm vid 4.000 v/min.
Tekniska fakta Porsche 911 Turbo 1975:
Motor: Fläktkyld sexcylindrig boxermotor, borrning x slag 95,0 x 70,4 mm, motorvolym 2.992 cm3, kompression 6,5:1, effekt 260 hk vid 5.500 r/min, vridmoment 335 Nm vid 4.000 r/min, överliggande kamaxlar, två ventiler per cylinder, K-Jetronic bränsleinsprutning, oljekylare, KKK 3 turboaggregat, 0,8 bar i laddtryck.
Transmission: Bakhjulsdrift, fyrväxlad manuell med 4,00:1 eller 4,22:1 i slutväxel.
Chassi: Tvådörrars coupékaross, torsionsfjädrar och krängningshämmare bak och fram. McPherson-ben fram och snedställda länkarmar bak. Bilstein stötdämpare. ZF kuggstångsstyrning. Ventilerade skivbromsar fram och bak. Fuchs smidda fälgar, 7J x 15 fram och 8J x 15 bak, däck 185/70 VR15 fram och 215/60 VR15 bak.
Mått och vikt: Hjulbas 2.272 mm, längd x bredd x höjd: 4.291 x 1.775 x 1.320 mm. Tjänstevikt 1.285 kilo. Antal byggda 1975–1977: 3.227 stycken.
Prestanda och förbrukning: Toppfart 250 km/h, 0–100 km/h 5,2 sekunder, 21 l/100 km.