Hoppa till innehåll

Söderlind: Vilket kön har Saab och Volvo?

Om Saab och Volvo vore människor, skulle de vara kvinnor eller män? Med pekfingret rakt upp och armen på väg ut genom den öppna bildörren, som för att komma närmare i rondellen, signalerades det till någon ”idiot” i en annan bil. Pekfingret var min höggravida hustrus. Hon skrek. Jag körde. Ett perfekt samarbete. I baksätet […]

Om Saab och Volvo vore människor, skulle de vara kvinnor eller män?

Söderlind: Vilket kön har Saab och Volvo?

Med pekfingret rakt upp och armen på väg ut genom den öppna bildörren, som för att komma närmare i rondellen, signalerades det till någon ”idiot” i en annan bil. Pekfingret var min höggravida hustrus. Hon skrek. Jag körde. Ett perfekt samarbete. I baksätet satt mina amerikanska kusiner – som kanske inte fick ihop bilden av svenskt lugn, och kvinnligt och manligt i trafiken. Det här var länge sedan och ”preskriberat”. Men finns det kvinnliga och manliga ”bilegenskaper”? Svaret från er läsare är: Ja.
Kompenserar män sina ”tillkortakommanden” med en frän bil? Våra kvinnliga läsare har svaret. Döms förare av en Porsche 911 olika på grund av sitt kön? Är en Corvetteägare en person med ”hederliga avsikter”? Vilka ”bilar” ska man dejta och vilken ska man gifta sig med? Finns det tjejbilar, och vad ska du köra för att åka upp på sexighetsbarometern?
Svaren finns i Anna Anderssons artikel i nummer 17-200 (se länk nedan för att köpa numret direkt som digitaltidning), som bygger på en undersökning på vår hemsida. Ni läsare har som vanligt stenkoll.
Debatten drar iväg när det gäller skillnader i körskicklighet. Kan en kille köra som en kärring och en kvinna som en hel karl? Självklart.
Kan alla fickparkera? Tveksamt…
Jag har en teori om att man antingen föds med eller utan ”bilgen”, det är förutbestämt, installerat från start.
Men finns det några andra egenskaper som sitter ihop med bilgenen? Kanske inga?
Jo, känslan för maskiner och utvecklingsoptimism. I bilgenen finns också drömmen om att själv kunna färdas fritt. Bilar är att delta. Att köra själv. Att bildligt och bokstavligt sätta sig i förarstolen – att inte låta sig köras. Att vårda och förbättra hänger också med.
Men bilen ger också utrymme för att följa en utveckling, ha sin favorit, tillhörighet och sympati. Och bilar är definitivt kultur, sport och historia – form och funktion i skön förening. Bilismen är för övrigt en världsomspännande ”tävling” där länder och företag satsar allt. Välstånd och bilar hänger ihop.
Men hur är det nu med bilar, kvinnor och män? Säg det. Men det är tvärsäkert att allt hänger ihop. På massor av vis.
Och Saab och Volvo? Sammansatta och spännande produkter från nationen som ger fingret åt cementerandet av könsroller. Vem kan slå det?

• Köp tidningen direkt – klicka här!

auto motor & sports tidigare chefredaktör och Senior Editor-At-Large som var med från starten 1995 efter att bland annat ha arbetat på Teknikens Värld. Erfaren motorjournalist skrev för ams om bilar, bransch och bilindustri.

Email: red@automotorsport.se

TEST: Vi summerar – de bästa och sämsta isskraporna

Vi har testat ett antal olika isskrapor i arktiska temperaturer i Lappland. Här är resultaten för de 13 skraporna – vilka är bäst och sämst?

Nyhetsbrev

Få de senaste och snabbaste motornyheterna direkt till din inkorg! Prenumerera på vårt nyhetsbrev som skickas ut varje vardag.

Recharge

TEST: Skoda Elroq, Volvo EX40 och Smart #3 – del 2

Skoda Elroq, Volvo EX40 och Smart #3 utför en nära kamp i vårt test. Trots det är det en som sticker ut lite extra.

Jan Emanuel: Glöm kön och bilar …

Vår krönikör har ett tydligt budskap: Manlighet är att hålla sitt ord – inte kön eller bilval. En åsikt han står fast vid trots det vräkiga bilköpet. Håller du med?

Recharge

Fabriksbesök: Volvo EX90 – under palmerna

Volvo bygger sin toppmoderna elsuv, EX90, i soliga South Carolina. Häng med på en fabriksvandring där vi tar en titt bakom kulisserna.

Intervju Alrik Söderlind, del 2: ”…bilen kanade på taket”

Året var 2000 och trots domedagsprofetior storsatsade svenska auto motor & sport. Här fortsätter Alrik berätta om sin tid som chefredaktör. Och så återpublicerar vi hans första ledare.