Hoppa till innehåll
Recharge

Tillverkningen av biodrivmedel kan fyrdubblas till 2025

I Norden satsar man stort på utbyggd produktion av biodrivmedel. 2025 räcker biodrivmedlen till en tredjedel av Sveriges bränslebehov.

Det är tidningen Bioenergi som gjort en sammanställning av kapaciteten hos 122 befintliga och planerade anläggningar för produktion av biodrivmedel. Störst är satsningen i Sverige, där man ökar från dagens 6 TWh till hela 32 TWh 2025.

Om planerna på ökad produktion genomförs som planerat innebär det att en tredjedel av Sveriges bränslebehov består av inhemskt tillverkade biodrivmedel. I Sverige finns 17 anläggningar för produktion av flytande biodrivmedel samt 55 anläggning för biogas. Ytterligare ett 20-tal anläggning ska byggas mellan 2019–2025.

”Aktiviteten är hög och vi ser flera projekt som har kommit långt i planeringen och ligger nära förverkligande medan andra projekt har flera steg kvar och en längre väg till ett genomförande, säger Anders Haaker, chefredaktör på tidningen Bioenergi. ”Samarbetet mellan raffinaderier, skogsindustrier, teknikleverantörer och andra aktörer är intensivt och vi ser en nordisk innovationsarena för biodrivmedel växa fram.”

De vanligaste råvarorna för att producera biodrivmedel väntas blir restprodukter från skogen som tallolja, sågspån och lignin från svartlut. Andra råvaror är restoljor och fetter, plastavfall samt organiskt avfall. De vanligaste produkterna väntas bli HVO-diesel, biobensin, bioråoljor, biogas, biojet och etanol.

Biodrivmedel finns redan idag inblandat i till exempel dieselbränsle. Flera bolag säljer dieselbränsle med runt 50 procent förnybart, fossilfritt biodrivmedel.

Dieselbränslet HVO100 består helt av biodrivmedel och kan tillverkas med tallolja som råvara. Talloljan utvinns ur svartlut, en restprodukt som man får i pappersbruken. Enligt en rapport från Energimyndigheten är tallolja den råvara som ger bäst klimatnytta vid framställning av HVO-diesel. Med tallolja som råvara reduceras CO2-utsläppet med 89 procent om man kör på HVO100.

Hittills är det bara PSA-koncernen (Peugeot/Citroën/DS) som godkänt HVO100 i sina dieselmodeller. Men Volvo genomför just nu tester hos taxiåkerier med HVO100 och faller de väl ut kan man godkänna bränslet även för andra Volvoägare.

Preem tillverkar HVO från tallolja i en fabrik utanför Piteå. Preem vill utöka dagens produktion på 200.000 ton HVO per år till tre miljoner ton, vilket skulle täcka 50 procent av dieselförsäljningen i Sverige. Preem uppskattar att en utökad HVO-produktion leder till 1.000 nya jobb i Sverige.

Tillverkningen av biodrivmedel kan fyrdubblas till 2025
Preems raffinaderi i Lysekil har kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja. Här produceras idag cirka 160 000 kubikmeter HVO-diesel och biobensin. Kapaciteten ska öka till 200 000 kubikmeter under 2019. Foto: Rustan Olsson.

Larm: Biobränsle ger högre CO2-utsläpp än bensin och diesel

Biodrivmedel blandas i bensin och diesel för att sänka CO2-utsläppen. Nu larmar T&E att reduktionsplikten har motsatt verkan och att produktion är ett resursslöseri.

Nyhetsbrev

Få de senaste och snabbaste motornyheterna direkt till din inkorg! Prenumerera på vårt nyhetsbrev som skickas ut varje vardag.

Fråga: Lättare att klara besiktningen med HVO i tanken?

När verkliga avgasmätningar återinförs kan dieselgate-bilar får det extra tufft att klara besiktningen. Hur mycket hjälper det att tanka HVO?

Ny svensk HVO-diesel ger lägst utsläpp

Preem har lanserat en ny typ av HVO100 som ska ge mindre utsläpp än ”vanlig” HVO100. Köregenskaperna uppges vara identiska med diesel.

Larmrapport: Fusk misstänks med ”grön” HVO-diesel

I Storbritannien ska regeringen utreda om HVO-diesel kan vara en miljöbluff, uppger BBC. ”Palmolja i förklädnad” skriver T&K.

Så tankar du mest svenskt – och undviker rysk olja

Var och vad du tankar spelar allt större roll för utsläppen. Vi hjälper dig tanka klimatsmart.