Sviktande bildteknik och poliser som har klagat över tidskrävande merarbete har genomsyrat debatten. Men antalet trafikolyckor och fortkörare har trots allt minskat. Därför kommer tio nya sträckor, från Lund i söder till Luleå i norr, att bevakas av hastighetskameror innan året är slut.
För tre och ett halvt är sedan installerades den första hastighetskameran på en vägsträcka. Det var den olycksdrabbade sträckan på E4 mellan Hudiksvall och Iggesund.
I dag är 15 sträckor i Sverige kameraövervakade.
– Man har sänkt medelhastigheten med mellan sex till tio kilometer i timmen. Om man sänker hastigheten med en kilometer per timme så innebär det fyra procent färre dödade per år. Det är många man räddar liv på, säger Kent Fernström, intendent på Rikspolisstyrelsen till TT.
På de bevakade sträckorna har det inte heller varit några svårt skadade eller dödade sedan kamerorna sattes upp.
Men satsningen innebär inte att trafikpoliserna på vägarna blir färre.
– Man ersätter inte trafikpoliser. De kan nu ägna sig åt annan övervakning, såsom rattfyllerikontroller på annat ställe. Det här är bara ett komplement.
Tekniken och bildkvaliteten har sviktat, medger Kent Fernström, vilket har lett till att förare och registreringsskylt inte alltid går att utläsa.
– Det har varit en del problem med inkörningstekniken, men det har förbättrats hela tiden. Nu ligger vi nere i kring 45 procents bortfall.
De kamerautrustade bussarna som började användas i mitten av 90-talet hade också en hel del barnsjukdomar. I dag är bortfallet endast tio procent.
Även om endast drygt hälften av de registrerade hastighetsöverträdelserna bötfälls, är Kent Fernström nöjd. Det viktiga är att folk sänker farten när de ser kamerorna och att trafikolyckorna därigenom minskar.
Men just kamera- och ärendehanteringen är något som poliser runt om i landet har tyckt tar allt för mycket tid i anspråk.
– Handläggningstiden ligger i dag på 43 minuter. Genom att vi nu får tillgång till körkortsregistret och passregistret direkt i vår databurk så kommer vi ner till 30 minuter, säger Fernström.
Under nästa år ska polisen också kunna få tillgång till informationen i kamerorna via GSM, de slipper att behöva åka ut till stolparna och hämta kassetten.
De långa handläggningstiderna har också lett till att polisen i en del län, såsom Värmland och Jämtland, tackat nej till kamerorna.
Det har även förekommit en del vandalisering på kamerastolparna, bland annat i Dalarna och i Örebro.
Vandaliseringen till trots tycks allmänheten inte ha någonting emot de nya vakande stolparna. Enligt en enkätundersökning som Vägverket gjort tycker sju av tio att systemet är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdelser på.
I dag finns det 106 stolpar för kameraövervakning uppsatta, men alla stolpar har inte kameror. Rikspolisstyrelsen vill att 800 ska ha monterats till år 2013.
Polisen och Vägverket har fått ytterligare 50 miljoner kronor att satsa på kameraövervakning fram till år 2004.
Innan årets slut ska minst 74 stolpar för bevakningskameror ha satts upp på ytterligare tio vägsträckor runt om i landet:
Dessa vägsträckor får vägkameror under 2002
– Skåne län: väg 108 Svedala – Lund.
– Skåne län: väg 112 Åstorp – Höganäs.
– Västerbottens län: E4 Lillåbron – Bygdeå.
– Västerbottens län: E4 Sikeå – Grimsmark.
– Stockholms län: länsväg 226 Huddinge.
– Västra Götalands län: Rv 40 Borås – Ulricehamn.
– Västernorrlands län: sträckan är inte klar än.
– Norrbottens län: E4 Luleå – Piteå.
– Jönköpings län: Rv 47 och 48 Jönköping – Skövde.
– Gävleborgs län: E4, avfarten till Hudiksvalls centrum.
Källa: Rikspolisstyrelsen
