Efter att testat de lätta och kraftfulla litiumjonbatterierna har Toyota funnit att de går att använda på ett säkert sätt. Ändå väljer Toyota att fortsätta med de tyngre nickelmetallhydride-batterierna som sitter i nuvarande Prius. Varför?
Toyota visar upp sin prototypbil av Prius som ska testa de uppladdningsbara litiumjonbatterierna. Tekniken fungerar, men det finns ett stort problem kvar. KLICKA FÖR STÖRRE
Under tre års tid har Toyota gjort så kallade fälttester med litiumjonbatterier för att se om de klarar av hård belastning och skiftande miljö med både hög värme och sträng kyla. Det är de mest omfattande testerna hittills – berättar Toyotas taleskvinna Jana Hartline – och har omfattat 126 Prius-bilar och som körts i Japan, USA och Europa.
Detta testprojekt avslutades för en månad sedan och utvärderingen visar att både prestanda, livslängd och säkerhetskrav uppfylls. Grovt räknat kan litiumjonbatterier hålla dubbelt så mycket energi som nickelmetallhydrid-batterier, i förhållande sin vikt. Några ytterligare detaljer om utfallet av testerna med litiumjonbatterierna bjuder dock inte Jana Hartline på.
Batteripaketet i Prius III består av nickelmetallhydridbatterier. Paketet kan återvinnas där man i flera steg tar bort komponenterna och slutligen även kan återvinna nickelinnehållet.
Men enligt en av chefsingenjörerna för batteriutvecklingen, Kazuo Tojima, blir det ändå inte aktuellt för Toyota att använda litiumjonbatterier för massproducerade hybridmodeller. Även fortsättningsvis ska Toyota använda nickelmetallhydrid, NiMH, i sina batteripaket och orsaken kan förklaras med ett ord: kostnad. Litiumjonbatterierna ger viktbesparing men de är fortfarande alldeles för dyra för konsumenterna när de jämför priset på en hybridbil med en konventionell bilmodell.
Toyota fortsätter dock sina tester med litiumjonbatterier och ett av dessa projekt presenterades – se artikeln på denna länk – under pågående Frankfurt-salong. Med hjälp av ett större litiumjonbatteri ska en ”vanlig” Prius kunna köras med elmotorn i upp till två mil på en laddning. Därmed kan koldioxidutsläppet enligt EU-cykeln minskas från 89 g/km till endast 60 g/km.
Tekniken finns alltså, men det stora problemet är kostnaderna för batterierna. Vicepresidenten för Toyota, Takeshi Uchiyamada, sa vid presskonferensen i Frankfurt att elbilarna förvisso är billigare idag än de första exemplaren var när de kom på 90-talet: ”Men om inget radikalt genombrott sker i utvecklingen för att få ner batteripriserna är det svårt att se någon större marknadsandel för elbilar,” sa Takeshi Uchiyamada.
Nickelmetallhydrid (NiMH) ska inte förväxlas med gamla nickelkadmiumbatterier (NiCd) som först kom i till exempel sladdlösa elverktyg och tidiga mobiltelefoner. NiCd-batterier innehåller tungmetallen kadmium som man inte vill ha utläckt i naturen från till exempel slarvig sophantering. En annan stor nackdel med NiCd-batterierna är att de kan få så kallad ”minneseffekt” och snabbt tappar sin kapacitet om de inte laddas upp på rätt sätt (= full uppladdning, sedan full urladdning, ny uppladdning, osv).
