Utvecklingsresurserna hos Volvo är begränsade. Just nu läggs allt krut på nya, kommande bensinsexan Si6. Hybridtekniken får vänta ytterligare några år.
Det har länge klagats på Volvo (och Saab) för att det inte finns några konkurrenskraftiga dieselmotorer i programmet. Starka och snåla dieslar är helt nödvändigt för att lyckas i Europa där dieselmodeller på många marknader står för mer än hälften av sin nybilsförsäljning.
Men nu har Volvo sin toppmoderna, egenhändigt utvecklade D5-diesel med partikelfilter och kompletterar den med fyrcylindriga Ford/PSA-dieslar med lägre effekt.
Att konstruera dieselfemman tog mycket kraft från Volvos begränsade utvecklingsavdelning, speciellt då man samtidigt gjorde en ny och mycket kompakt bensinsexa.
Den sexcylindriga Si6-motorn är bara tio millimeter längre än nuvarande femma och får därmed plats i alla Volvo-modeller, kanske också den kommande småbilen C30. Si6-motorn kommer i storlekar från 2,8-3,2 liter med effekt mellan 200-350 hk, där toppeffekten uppnås med turboladdning.
När Si6-projektet inleddes för några år sedan fanns det med i planerna att motorn – med sina transmissioner – skulle kunna anpassas till hybridteknik, alltså även kunna få hjälp av en elmotor. Det är en väg som Volvo tidigt varit inne på, långt innan det kom riktigt i ropet för ett år sedan.
Redan 2001 presenterade Volvo en lösning med kombinerad startmotor och generator, kallad ISG, som sänkte förbrukningen i stadstrafik med upp till 20 procent.
Det hjälpte till för att skapa ett PZEV-fordon som möter de strängaste avgaskraven som finns, formulerade av myndigheterna i Kalifornien. PZEV står för ”Partial Zero Emission Vehicle” (nästan nollutsläppsfordon). För att kunna uppnå ett EZEV-fordon, alltså ”Equivalent Zero Emission Vehicle” (motsvarande nollutsläppsfordon), så behövs bränslecellsteknik.
Att fortsätta ISG-tekniken kräver mycket resurser och Volvos egna har koncentrerats på D5 och Si6. De fordon som har mest nytta av hybridlösningar mellan bensin och el är de tunga SUV-modellerna. När nu Si6-modellerna börjar bli klara kan de kompletteras med hybridteknik och den första modellen som får detta blir sannolikt nästa generation Volvo XC90, som väntas först 2009.
Den teknikhjälp som Volvo kan få av sin ägare Ford är ännu så länge inte så uppenbar. I stället är det Ford som sjösatt familjebilarna Five Hundred och Freestyle, kommande crossovermodellen Edge, Mercury Montego och Lincoln-SUV:en Aviator – samtliga baserade på Volvo-plattformen P2/D3.
Samtidigt har Volvo bidragit med många miljarder i vinst för att täcka upp förlusterna hos US-Ford och Jaguar. Kan inte vara lätt att vara Volvo-ingenjör i dessa snåltider
