Däcksrök från baken på en Lamborghini? Nej, det är ingen synvilla. Gallardo LP 550-2 Valentino Balboni släpper loss alla 550 hästkrafter endast på bakhjulen. Galet kul eller bara galet? Dessutom filminslag.
En Lamborghini som bränner gummi på bakhjulen! Allt enligt en mans önskemål om hur en sportbil ska vara.
Det högsta man kan uppnå i bilsammanhang är en specialmodell döpt till sin ära – i synnerhet om det gäller en utgåva av en sportbil. Tänkt att få ingå i samma klubb som Ferrari Enzo, en supersportvagn till il commendatores ära, eller en Mercedes SLR Stirling Moss som hyllar den legendariske tävlingschauffören.
Nu är det Lamborghinis tur att lansera en bil som är döpt efter en viktig person. Med den senaste specialmodellen Gallardo LP 550-2 Valentino Balboni väljer de att hylla en nära medarbetare som tack för lång och trogen tjänst när denne gått i pension 2009. Tilläggsnamnet är nämligen en tribut till deras legendariske testchaufför – Valentino Balboni.
Tvåan i modellnamnet betonar det som är unikt för just den här modellen – nämligen antalet drivhjul. En Lamborghini med bakhjulsdrift? Japp. Inte sedan 1995, då med Diablo SV, har Lambor-ghini erbjudit en bakhjulsdriven modell.
Samtliga bilar som producerats efter det har haft fyrhjulsdrift som standard, något som dök upp första gången 1993 i Diablo VT. Man kan fråga sig varför de envist har behållit fyrhjulsdriften i alla dessa år, men samtidigt ringer utvecklingschefen Maurizio Regganis ord i mina öron. "Fyrhjulsdrift är snabbare under acceleration, vid vått väglag och ute på banan. Därför är det en bättre lösning. Punkt."
Denna specialmodell har dock fått tillåtelse att bryta mot den fastslagna företagspolicyn.
Valentino Balboni började på Lamborghini 1968 som mekaniker. Fem år senare fick han äran att bli testförare.
Vi är ute på en liten flygplats i närheten av Modena och bredvid testbilen står dess namn-givare. "Det är häftigt att köra bakhjulsdrivet igen och känna ur-Lamborghini-känslan, tillbaka till rötterna och tillbaka till den gamla tjusningen", säger Balboni och skrattar.
Vad är skillnaden mot de fyrhjulsdrivna Gallardo-versionerna?
"Med den här modellen får bakhjulen femtio procent mer kraft än tidigare", svarar Balboni leende, och tillägger: "Det sent ingripande ESP-systemet låter föraren känna hur bilen glider omkring."
Specialutgåvan Gallardo LP 550-2 Valentino Balboni är konfigurerad efter Balbonis preferenser med bakhjulsdrift och manuell låda.
Denna beskrivning höjer min redan höga nyfikenhet och medan jag tackar Balboni för prat-stunden med den högra handen, har vänsterhanden redan greppat dörrhantaget. Jag är mer än redo att påbörja provkörningen.
På plats i förarstolen lägger jag snabbt märke till den vackra växlingskulissen. Varför har Lamborghini inte låtit oss se detta konstverk i sina tidigare versioner som bara har paddlar bakom ratten och en sekvensiell E-Gear-låda? Vill kunderna inte växla själv längre?
Jag trycker ned kopplingen och vrider om startnyckeln. V10-motorn på 5,2 liter låter inte som den kan väcka alla som ännu ligger och sover i norra Italien. Klangen är mer dämpad än den Gallardo Spyder jag körde senast. Så här subtilt har ingen Lamborghini hälsat sin förare välkommen på länge, men jag gillar det och det passar också den lågmälde gentlemannen som är bilens namne.
Jag släpper upp kopplingen och ger mig ut på banan. Jag kan snabbt konstatera att det som LP 550-2 har förlorat i drivhjul har den vunnit i dramatik. Så här direkt har en Lamborghini aldrig svängt in i kurvorna, så här intensivt har aldrig styrningen kommunicerat med föraren. Äntligen slipper fram-hjulen jobbet att driva bilen och kan istället koncentrera sig på det viktigaste – att styra den rätt.
Nackdelen är att 0-100 km/h tar 3,9 sekunder istället för 3,7 men det har man överseende med eftersom LP 550-2 är så lätt att köra på gränsen. Här behöver man inte vara en driftingtalang av rang utan det räcker med ett avstängt ESP-system och lite extra gas för att få snygga ställ genom kurvorna. I övriga Lamborghini-modeller krävs en förkärlek för brutala lastväxeluppställingar för att provocera fram en sladd, men här kan man låta bakvagnen driva ut med rykande bakdäck tills slitbanan kommer fram.
Tyvärr är det endast 250 kunder som får glädje av dessa underhållande köregenskaper. Fler bilar än så kommer tyvärr inte att tillverkas. Det är den enda nackdelen med en annars fantastisk bil.
