Det är trist att skriva negativa artiklar. Men torsdagens rapport som visar att Volvos personvagnstillverknig gick med 900 miljoner kronor i förlust under första kvartalet, är svår att kommentera från den ljusa sidan. Frågan är vem som VILL köpa Volvo och vad man FÅR om man köper Volvo.
Ingenting som jag känner till tyder på att resultatet kommer att bli bättre de kommande kvartalen – nya XC60 är visserligen en bil som kan sälja bra, men den kommer sent i år. Första provkörningen sker i september. Hinner den till USA i år?
Enligt dagens rykten vill Ford sälja Volvo, och det är inte så svårt att förstå. Varför äga något som man förlorar pengar på? Något som dessutom tar kraft från organisationen. Kanske redovisar Ford Volvos förlust endast för att göra det lättare att motivera beslutet att sälja?
Men vem vill köpa Volvo? Vet ej.
Vad får köparen?
1) Hälften av ett bra varumärke. Volvo personvagnar delar varumärket med Volvo Group, så den nya ägaren har inte full kontroll över varumärket. Det höjer säkert inte värdet på Volvo personvagnar.
2) Ett ganska brett modellprogram med hyfsat moderna bilar – som dock till mycket stor del baseras på Ford-delar. Den som köper Volvo måste alltså under en lång radda år köpa stora mängder komponenter från Ford. Inte attraktivt.
3) Duktiga tekniker. Stort kunnande när det gäller säkerhet. Volvo jobbar också hårt med hybridlösningar, men man ligger fortfarande långt efter exempelvis Toyota och Honda. Det är tveksamt om någon europeisk tillverkare anser att Volvos tekniker motiverar ett köp. Däremot kan kunnandet värderas högt i Kina/Ryssland.
4) Ett antal fabriker. Visst kan det vara bra, men i dagsläget lägger exempelvis Ford ner fabriker, och Volvo har inga egna fabriker i USA – vilket förmodligen hade varit mycket bättre än i Belgien.
5) Ett återförsäljarnät. För vissa märken kan detta vara guld värt. För andra kanske en belastning
Det här leder mig fram till att Volvos största tillgång är varumärket. Den som köper Volvo ser förmodligen potentialen att skapa ett ”grönt-premium-familje-varumärke” som inte försöker vara sportigt. Personligen tror jag att det finns en riktigt bra framtid för den typen av bilar.
Men vem vill då köpa?
En tillverkare från Kina eller Ryssland är det troligaste svaret. Eller?
Om det nu inte kliver fram en svensk köpare. Tänk vad kul det skulle vara! Och tänk vad viktigt Volvo är för Sveriges arbetsmarknad. Har regeringen råd att inte hjälpa till?
Priset lär vara överkomligt. Ford köpte Volvo för 50 miljarder och har skrivit ner värdet till 35 miljarder. Men så mycket lär man inte kräva. Bara i år kan man tänka sig att Volvo går med fyra miljarder i förlust, om dagens trend håller i sig.
Försäljningssumman för Jaguar/Land Rover var 14 miljarder kronor.
Med låg dollarkurs bör det alltså vara köpläge på Volvo – om man har en rejäl summa pengar att investera vidare med.
Vad kommer Volvo att göra för att lindra förlusterna?
Svaret är tyvärr att man kommer att sparka en hel del folk. Följden av det blir i sin tur att Volvo tappar kompetens och får höga kostnader för konsulter och till bemanningsföretag – är det verkligen vettigt att hyra in ”Nisse från Manpower” för att bygga bilarna? Och konsulter kostar mer än anställda.
Att Volvo fortsätter att skära ner på personalen visar vilken kris man är i – för ingenting talar för att Volvo kommer att växa sig starkare och bygga bättre bilar med färre anställda. I så fall ska man bli ett nischföretag, men det känns fel.
Vad Volvo sysslar med är alltså ”svälta räv”, att förbättra siffrorna till dess någon kommer och sätter fart på företaget. Synd och farligt. Saknas det resurser kommer utvecklingen av nya modeller sakta in och man riskerar att hamna i ”Saabfällan”, med ett gäng överåriga bilmodeller som måste säljas med stora rabatter och förluster som följd.
Som sagt, tänk om det kom fram lite svenska pengar och en långsiktig plan.
