Så var det tydligen över. När Koenigsegg drog sig ut affären gick luften ur mig och nu har GM sagt stopp. Saab ska läggas ner. Vad betyder det?

Har Saabs varumärke varit för svagt, har ingenjörerna varit för dåliga eller har Sverige varit för litet? Mitt svar: inget av de ovanstående. Saabs ägare har aldrig vågat satsa tillräckligt mycket. Hur GM egentligen resonerat under alla dessa år är svårt att förstå. Man har velat men inte vågat. Och då blir det till slut inget annat än pannkaka.

I min värld har Saabs varumärke och själ nästan alltid varit starkare än produkterna. Det har funnits en inneboende förhoppning om något nytt, något riktigt bra som skulle kunna ha blivit.

Men nu är det alltså slut.

Vad kommer då att hända? En styckning och utförsäljning av delarna är ingen vild gissning. Men kanske skulle Saab kunna bli ett ingenjörsföretag som hjälper andra bilföretag, lite som Lotus – för kunnande finns.

Kinesiska BAIC gick på pumpen när man köpte gamla Saab 9-5 produktionen – för nu måste den nya modellen givetvis vara till salu. Vem köper den?

Ska vi lägga skulden på några? Det spelar i dagsläget mindre roll, men jag blir förbannad när jag tänker på att Saab faktiskt skulle ha kunnat fått en sista chans med Koenigsegg – om alla parter verkligen förstått allvaret och jobbat snabbt. Inställningen var som alltid för Saab: ljum…

Nu ska det bli intressant att höra vad regeringen säger och hur de tänker inför framtiden.

Efter regn kommer alltid solsken, men jag lider med alla som jobbar på Saab och jag lider över det faktum att ett av landets mest kända varumärken tydligen går i graven.

Eller, vad händer med varumärket – säljs det?

Det kommer att bli mycket tufft för väldigt många, men det kommer en bättre morgondag.

Vissa delar av den svenska befolkningen tycker uppenbarligen att det är skönt att Saab "äntligen" läggs ner. Men jag känner mig ledsen och förbannad.

Nåväl. Framtiden ska skapas. Nu gäller det att göra det bästa av situationen.

Jag önskar alla en så trevlig helg som det går.