Det är många decennier sedan förgasarna ersattes av bränsleinsprutning på bensinmotorer. En stark trend de senaste åren är att den konventionella portinsprutningen ersatts av direktinsprutning – rakt in i förbränningsrummet.
Med direktinsprutning förångas bensinen och drar till sig värme i processen, vilket sänker temperaturen i förbränningsrummet. Lägre temperatur ger möjlighet till högre kompressionsförhållande och bättre effektivitet – vilket ger mer effekt och lägre bensinförbrukning. I de bästa exemplen kan bränslebesparingen bli upp till 15 procent.
Men nackdelen med direktinsprutning är blandningen av bränsle och luft inte hinner bli riktigt jämn under den korta vägen in i förbränningsrummet. Det gör att avgaserna innehåller en förhållandevis hög andel av partiklar, en egenskap som vi känner igen från dieselmotorerna (som alltid är direktinsprutade). För att rena avgaserna behövs partikelfilter, något som länge funnits hos dieselmotorer men som nu också blivit något av en standard hos bensinmotorer.
Använder man den traditionella portinsprutningen blir det en längre väg genom insuget innan bränsle/luft-blandningen hamnar i förbränningsrummet. Bränsle och luft hinner då blandas mera homogent och förbränns på ett jämnare sätt, vilket ger en mindre mängd partiklar.
I den bästa av världar skulle den perfekta kompromissen vara att blanda både portinsprutning och direktinsprutning, vilket flera biltillverkare gör på vissa motorer. Sådana exempel finns hos Audi, Ford (Mustang Shelby GT350), Lexus, Toyota, med flera.
Vid låg eller medelhög belastning är det mest gynnsamt att använda portinsprutning (som ger lägre partikelutsläpp) och vid högre belastning använder man direktinsprutningen. En av fördelarna med direktinsprutning är att den sker med mycket höga tryck och kan ”portionera” bränsle i flera omgångar under varje förbränningscykel, vilket kan styra förbränningen och avgaserna.
Jason Fenske på YouTube-kanalen Engineering Explained förklarar i det här inlägget fördelarna och nackdelarna med de olika insprutningssystemen, och varför en kombinerad användning är så bra.
