Bensinpriset har inte varit så här lågt på tre år. En liter bensin kostar 13,89 kronor på en bemannad OKQ8-station, och diesel kostar 13,40 kronor litern. Siffrorna hos Svenska Petroleum- och Biodrivmedelinstituet talar sitt tydliga språk: priset har gått ned sedan 2012.
Att priset ska gå upp är alltså ingen vild gissning, och under fredagen fick vi också beskedet att regeringen höjer skatten på bensin med 44 öre per liter och på diesel med 48 öre per liter.
”Regeringen har med ett förslag på att skatten på bensin och diesel ska höjas från nästa år”, sa finansmarknadsminister Per Bolund (MP) på en pressträff, enligt Aftonbladet.
Det här beskedet kallar kvällstidningen för en ”chockhöjning”, och den hamnade direkt på förstasidan. Men Per Bolund säger själv att det belastar en familj med i genomsnitt 50 kronor i månaden.
Om du idag tankar 50 liter bensin, som kostar 13,89 kronor litern, kostar det 694 kronor och 50 öre. Efter regeringens höjning blir priset 716 kronor och 50 öre – alltså en höjning med 22 kronor.
Om du kör 3.000 mil om året i en bil som drar en liter per mil måste du alltså betala 1.320 kronor mer om året, eller 110 kronor i månaden. Det är lika mycket som en biobiljett – utan popcornmeny.
Uppdatering 16.00: Aftonbladets tjänstgörande redaktör Victor Lindbom svarar: ”Vi har ingen exakt definition av vad en chockhöjning är. Det beror förstås på sammanhanget. Personligen tycker jag att ordet chock ska användas varsamt, även på en kvällstidningsredaktion.”
Han tycker dock att höjningen i det här fallet var oväntat stor – 55 öre när momsen räknats in – och att det därför var motiverat att använda ordet ”chockhöja” i rubriken. Det ordet nämns dock inte i brödtexten inne i artikeln.
• Vad tycker du – är en höjning på 44 öre en chockhöjning?
