![]() Porsche Cayenne.
Och hårig är Cayenneturbons förnamn. Den lyckades till och med skicka mäster Blomqvist långt över snövallen i dagens största snömoln. ”Den är ju lite lurig”, sade Mäster, ”eftersom man kör den mer med gasen än ratten.” Så blir det när man styr ut mer kraft till bakhjulen än framhjulen. Den uppför sig lite som en bakhjulsdriven bil, men ändå inte riktigt. På asfalt är det tacksamt att ha 62 procent av kraften fördelat till bakhjulen, men på snö är det egentligen ingen fördel. Cayenne understyr i snabba svängar och överstyr i långsamma. Att den ändå tar sig så högt upp i körglada ligan kan den tacka sin fantastiska drivlina för. Motorn är formidabelt potent men en reaktion som ingen annan turbomaskin, och växellådan skickar i spetten som ett rinnande vatten, via knapparna på ratten eller spaken på mittkonsollen. Chassiavstämningen är också mycket väl lämpad för hårdkörning på is, eller högfartskörning på snöiga vintervägar. Chassits fasta hull kompenserar till viss del för bristen på känsla i styrningen, där Cayenne känns ganska distanserad. Lite kul är det också att kunna lägga iväg ett kontrollerat uppställ med gasen runt gathörnet i stan, vilket också gav upphov till en del breda leeenden och höga poäng för balans. Lättkörd är det inte, Porsche-monstret. Men vem har sagt att lätt = rolig? |